- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
50

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50 Albert Nilsson,

Was immer war und immer wiederkehrt
Und morgen gilt, weil’s heute hat gegolten!
Denn aas Gemeinem ist der Mensch gemacht,
Und die Gewohnheit nennt er seine Amrne.

De uttrycka sig med samma bilder. »Hjältens»

Natt skall vara,
innan himlens stjernor lysa

lyder som en öfversättning af Wallensteins

Nacht muss sein, wo Friedlands Sterne leuchten.

Möjligtvis har Tegnér vid konceptionen af sitt hjälte-ideal
(alldeles omedvetet) rönt inflytande från Schillers Wallenstein1. Den
antika ödestron, som så starkt framträder i denna dikt, återfinner
man eljes sällan hos Tegnér. I hvarje fall ligger, som redan är
nämndt, hans härskareideal till följd af hans naturells likhet ined
Schiller närmare dennes än Goethes.

Den Tegnérska stilens mest utmärkande egenskaper äro dess
bildrikedom, kolorit, klarhet och dess epigramartade reflekterade
sammanträngdhet. Ingen svensk författare har skapat så många
sentenser som Tegnér. På hvarje sida i hans skrifter kan man
nästan uppleta* ett par sådana. Oftast har han iklädt dem en bildlig
dräkt. Abstrakta uttryck som »det starka är det sköna värdt» äro
gånsta sällsynta. Begagnar han dem, tillägger han gärna en
förklarande konkret parallellism, t. ex. de bägge passa för hvarannan
som hjälmen passar sig för pannan.

Schillers stil tillhör samma typ som Tegnérs, låt vara att den är
mindre utpräglad och blekare. Bådas fantasi är öfvervägande visuell.
Äfven Schiller öfverflödar på epigrammatiska uttryck, sentenser och
bilder. Men han är mera abstrakt; sentenser som »Nur vom Edlén
känn das Edle stammen», »Es liebt die Welt, das Strahlende zu

1 Att Tegnér icke var någon beundrare af den historiske Wallenstein, visar
hans tal »Vid Gustaf II Adolfs minnesfest 1832». Här karakteriserar han honom
sålunda: »Du skulle ha kallat honom en stor man, om han tillika varit en ädel och
öppen. Men det var en mörk ande, dyster, sluten inom sig sjelf, outgrundlig äfven
för sina närmaste, vidskeplig derjämte, men med den vantro, som är egen för
djupare sinnen; ty han trodde sig kunna läsa sitt öde på himlahvalfvet och
förestälde sig, att hans lycka var bunden vid de vandrande stjernorna.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free