- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
59

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. 59

siv. Partierna kämpa rundt omkring henne antingen för hennes
räddning eller undergång, men själf griper hon ingenstädes afgörande
in i handlingen. Detsamma gäller Erik.

Hvad som först och främst fattas Beskow är skarp
psykologisk blick. Den benådade dramatikern förstår att med en replik
kasta ljus öfver en karaktär och låta oss se ned i själens lönligaste
vrår, men denna gåfva saknar Beskow. Hans karaktärer äro för
osammansatta, för enkelt gripna för att väcka djupare intresse.
De lefva ej fullt för våra ögon. De orera mera än de tala.
Händer det äfven någon gång Schiller, att han förfaller till
deklamation, hvilka djupa tankar, hvilka reflexioner skänker han ej! Gent
emot de kungliga personerna är Beskow allt för mycket hofman.
Och hans dramatiska figurer gå igen i de olika styckena. Hans
unga kvinnofigurer, Hildegard, Eilesif, Christina äro hvarandra
fullkomligt lika.

I språkligt hänseende är Beskow framförallt Tegnérs lärjunge.
Men allt för ofta van ställes hans diktion af språkliga orimligheter.
Man höre t. ex., huru prins Valdemar beskrifver sin käresta:

En snö-alp, hvälfves
den rena pannan, och för vinden flyga
sjelfsvåldigt öfver den, de svarta lockar,
som lösta Negrer på ett silfverhaf.

Då Tegnér i ett bref till Beskow (d. 3/n 36) skrifver om
Christinas monolog i Torkel Knutsson, att han ej känner något skönare
och mera rörande diktadt på något språk om icke tilläfventyrs i
King Lear eller Antigone, få dessa öfverdrifna loford väl anses för
en artighet eller en uppmuntran. Att Tegnér icke var en blind
beundrare af Beskows dramer framgår af andra bref.

Beskows dramer ha till Schillers tungomål öfversatts af ingen
mindre än Adam Oehlenschläger.

Såsom redan framgår af denna fragmentariska undersökning,
är det i icke ringa skuld vår litteratur står till Schiller. Schillers
skrifter blefvo för vårt folk, ju mer fransk kultur hos oss fick vika
för tysk, ett af de förnämsta andliga näringsmedlen. Äfven där
man icke direkt kan uppvisa hans inflytande, finnes det dock ofta.
Det låg så att säga i den luft man inandades. Schiller var en af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:19:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1905/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free