- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
63

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer och Schiller. Af Hilma Borelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Geijer och Schiller. 63

och omständigheterna vid äreminnets tillkomst har Geijer själf med
liffull åskådlighet skildrat i Minnena.

Detta äreminne har blifvit olika bedömdt. Vedel t. ex. säger,
att det hufvudsakligen är »kun en dygtig Stilprøve i Lehnbergsk
Vel-talenhed». Ljunggren säger, att det som äreminne är märkligt,
emedan »det visar denna konstarts öfvergång till historisk framställning».
— »Äreminnets form är i viss mening sprängd, och genom
remnorna skymtar den blifvande historikern fram.» Ljunggrens omdöme är
utan tvifvel det riktigare. Framställningen är visserligen draperad
i den Lehnbergska retorikens ståtliga mantel, men denna är
betyd-ligt snäfvare tillskuren än hos mönstret, och stoffet är delvis ett
annat, om än prydnaderna hufvudsakligen desamma.

Ljunggren framhåller, och Warburg upprepar, att här visar sig en
blick för sammanhanget i historien, »väl icke utan inflytande från
Höijer», tillägger Warburg. Framför allt icke utan inflytande från
Schiller. Höijers skrift Om ett pragmatiskt af handlingssätt i
historien var helt och hållet byggd på Kants historiefilosofiska idéer
och på Schillers återgifvande af samma idéer och uppställde endast
helt abstrakt teorien för en rätt historieskrifning. Schiller hade själf
skrifvit historia med det mål för ögonen att ådagalägga
sammanhanget mellan föregående och efterföljande. Själf påverkad af Schiller
och Kant hade Höijer blott framhållit fordran på utspanande af
händelsernas inre sammanhang. Schiller hade i konstnärlig form
konkret visat, hvad en pragmatisk historieskrifning var.

Geijers »blick för sammanhanget» är i äreminnet öfver Sten
Sture nog djärft konstruerande. Han söker visa sig såsom »der
philosophische Geist», som enligt Schiller skall kunna finna
händelsernas sammanhang.

Apostroferingarne till hjälten, de retoriska utbrotten af hänförelse
öfver hans dygder, äro i Geijers äreminne knappare tilltagna än hos
Lehnberg. Däremot visar sig — och detta är något nytt i
äreminnet — ett verkligt intresse för den tid, som skildras. Geijer ser
den icke blott såsom en allmän mörk bakgrund af barbari, mot
hvilken hjälten skall framträda desto ljusare. De historiska
realiteterna intressera honom såsom sådana. Och i stället för att på hvarje
punkt sväfva ut i allmänna filosofiska reflexioner och moraliska
betraktelser ger han flera historiska fågelperspektiv, korta öfverblickar
öfver förhållandena.

»Med skygg och ännu vanmäktig hand ses Europa vid dagens
första, knappt märkbara gryning långsamt skaka de fjättrar, hvarmed få-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free