Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer och Schiller. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geijer och Schiller. 67
medeltidens religiösa uppfattning såsom orsak till både korståg och
hierarki.
Geijers nästa arbete, afhandlingen Be stilo historico apud
Bo-manos (1808), visar tydligare och mera direkt än någon afhans
andra skrifter, hurusom det är de af Kant och Schiller öppnade
stora utsikterna öfver mänsklighetens historia, som dragit honom till
historien. Den mänskliga frihetens förverkligande genom samhället
är, säger han här, historiens ämne. Detta förverkligande är ett aflägset
mål, som först i den universella staten skall uppnås. Historikern
bör ledas ensamt af kärlek till friheten utan någon hänsyn till
enskilda intressen, till ett visst lands eller en viss tids.
»Non faveat, non oderit, non irascatur, neqae doleat vel Romarn
casuram Historia; at majestati summæ necessitatis subjiciens omnia,
Fatorum tranquilla interpres, ex turbis cupiditatum, quæ humanas
miscent res, exemta et libere collocata esse debet.» Denna teckning
är inspirerad af Schillers storslagna framställning af historiens
uppgift i skriften Was heisst und øu ivelchem Ende studiert man
UniversalgeschieJite? »Der Mensch verwandelt sich und flieht von
der Bühne; seine Meinungen fliehen und verwandeln sich mit ihm;
die Geschichte allein bleibt unausgesetzt auf dem Schauplatz eine
unsterbliche Bürgerin aller Nationen und Zeiten. Wie der homerische
Zeus sieht sie mit gleich heiterm Blicke auf die blutigen Arbeiten
des Kriegs und auf die friedlichen Völker herab, die sich von der
Milch ihrer Heerden schuldlos ernähren. Wie regellos auch die
Freiheit des Menschen mit dem Weltverlauf zu schalten scheine, ruhig
sieht sie dem verworrenen Spiele zu; denn ihr weitreichender Blick
entdeckt schön von ferne, wo diese regellos schweifende Freiheit
am Bände der Nothwendigheit geleitet wird.»
Afhandlingslatinet är som en vid dräkt, under hvilken gestalten,
det personliga, icke lätt skönjes. Men såväl af ofvan citerade stycke
som af den därmed öfverensstämmande framställningen af krafven
på en rätt historieskrifvare kan man sluta sig till den hänförelse,
som Schillers ädla, högsinnade, vidtblickande historieuppfattning väckt
hos författaren. I noterna citeras Schillers Über naive und
sen-tlmentalische Bichtung i sammanhang därmed, att grekerna
berömmas för sin opartiska »naiva» historieskrifning, medan romarne
klandras såsom »sentimentala».
Att Schiller spelat en stor roll vid Geijers »poetiska ingång i
historien» framgår såväl af denna afhandling som af Tegnérs intyg
angående äreminnet öfver Oxenstjerna. Väl vore det ett konstruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
