- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
68

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer och Schiller. Af Hilma Borelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68 Hilma Borelius,

tionsförsök af samma art som de af Geijer sedermera så skarpt
bedömda att påstå, att Kants och Schillers historiefilosofi varit en
nödvändig förutsättning för att Geijer skulle bli historiker. Men så
mycket kan man säga, att han knappast »kulle blifvit historiker
redan under denna period af sitt lif, om Klio ej trädt honom till
mötes i filosofisk dräkt, och att i så fall filosofien troligen alltid
för honom förblifvit hufvudvetenskapen. Sedan får hans historiska
intresse nya insatser genom 1809 års händelser, som kalla starkt
fram det fosterländska draget hos honom, och genom den samtida
vistelsen i England, som väcker hans aktning för nationellt,
framvuxna, historiskt pröfvade politiska former.

Efter återkomsten från England är Geijers första litterära bragd
åter en akademisk täflingsskrift, Svar på Svenska akademiens prisfråga
år 1810: »Hvilka fördelar kunna viel människors moraliska uppfostran
dragas af deras inbillningsgåfva; och betraktandet af våra tiders
sam-hällslefnad, synes det böra göra denna sinnesgåfva mera mot- eller
medverkande de moraliska förnuftsbuden?» Nu, 1810, vann Geijer
åter stora priset.

Väldigt till omfång och mångsidigt växlande var det tankestoff,
som Geijer med sig införlifvat. Scheidings filosofi är nu den
mäktigaste strömfåran i hans tankegång. Men därjämte löpa tankar
från Kant, Rousseau och Schiller. Ungdomligt frisk och djärf,
tankerik och formskön, vittnar afhandlingen om inbillningsgåfvan på
en gång om Geijers originalitet och om hans förtrogenhet med andras
tankar om psykologi och uppfostran, om sedlighet, konst och religion.
Rousseaus pedagogiska principer, Kants tankar om det fullkomliga
samhället som mänsklighetens uppgift, Schellings filosofi (med den
intellektuella åskådningen som högsta kunskapsprincip, med
identifiering af konstens och vetenskapens uppgift och med upphöjande af
geniet), Schillers estetiska åsikter — allt detta har Geijer med sin
tanke genomarbetat, och vi möta här alla dessa ståndpunkter bland
en rikedom af hans eget tankestoff. »Emedan poesien uttrycker det
högsta i mänskligheten, så kan man ej lägga henne under något
visst ändamål; hennes luft och element är frihet. Förgäfves söker
det kalla förståndet att utgrunda henne och låta henne tjäna än till
ett ändamål, än till ett annat, än att förnöja sinnligheten, än att
intressera förståndet, än att leda viljan . . . Hon kan ej tjäna att
bilda någon särskild förmögenhet, just emedan hennes natur är att
harmoniskt sysselsätta alla.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free