- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
74

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer och Schiller. Af Hilma Borelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74 Hilma Borelius,

är abstrakt deist. Den varma personliga tron är det, som gjuter
det pulserande lifvet i Geijers ifrågavarande skrift, den är
drifkraften, som sätter kritikens tankemekanism i rörelse.

På Schiller har Geijer icke direkt tänkt, om icke på ett ställe
där han satiriserar upplysningstidens med nådigt erkännande af de
»medborgerliga dygderna» hos forntidens stater förenade stolta
öfvertygelse, »att nu först människan kommit så långt, att hon blifvit
riktigt människa och ej behöfde skämmas för sin mänsklighet med
allt hvad därtill hörde».

Schiller yttrar i Über VölJcerwanderting, Kreuzziige und
Mit-telálter: »Griechenland und Rom konnten höchstens vortreffliche
Römer, vortreffliche Griechen erzeugen — die Nation, auch in ihrer
schönsten Epoche, erhob sich nie zu vortrefflichen Menschen».

Upplysningstidens i stor utsträckning använda metod att pressa
sin uppfattning af en förnuftig religion på äldre tiders
religionsförkunnare och förklara allt, som hos dessa senare ej dermed
öfverensstämde, för en medveten anpassning efter tidsfördomar, får af
Geijer en häftig afstraffning. — Schillers Die Sendung Mosis, däri
han låter Moses spetsfundigt tänka ut, att hans enda utväg vore
»seinen wahren Gott auf eine fabelhafte Art zu
verkündi-gen, är ett typiskt exempel på ifrågavarande metod. Men på den
har Geijer knappast tänkt. Han hade vida mera betydande exempel
för ögonen.

I 2:dra häftet af Iduna lät Geijer trycka en skrift af
besläktadt innehåll: Om historien och dess förhällande till religion, saga
och mytologi — sedan blott kallad Om historien och dess
förhållande till religionen, då den del, som skulle behandla saga och
mytologi, aldrig blef skrifven. Schillers Was heisst
Universalge-schichte hade uppställt som universalhistoriens mål, den uppgift som
»der philosophische Geist» skulle lösa, att förklara hvarje moment
af historien såsom verkan af de föregående. I så mycket annat i
stark opposition till den af Schiller hysta uppfattningen är Geijer i
detta fall alltjämt hans lärjunge. »Hvarje historiskt moment . . .
är nödvändigt såsom verkan af ett föregående moment och själft
förklaring af ett efterföljande, och alla tillsammantagna äro
nödvändiga såsom förklarande orsaker till det närvarande momentet,
eller det tidehvarf, som med historieskrifvaren själf är samtidigt».

Recensionen af G. A. Silfverstolpes Lärobok i allmänna
historien 1811 visar, att Geijer brutit med den gängse åsikt om
människosläktets utveckling, som framskymtar i äreminnet öfver Sten Sture

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free