- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
75

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer och Schiller. Af Hilma Borelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Geijer och Schiller. 75

med dess tal om »vilden, naturens fosterbarn». Geijer förklarar,
att om världens och människornas ursprung kan historien ej
meddela någon kunskap. Den hör till religionen och filosofien.
Silfverstolpes hypotes, att den äldsta kända kultur blott vore en lämning
af en ännu äldre och högre, låter som hypotes väl försvara sig.
Historieskrifvaren har rätt att ej antaga någon odling såsom
ursprunglig. »Det finnes ingen odling utan tradition. En generation
uppfostrar sig lika litet själf till förnuft som en enskild människa.
Och lika så säkert som den enskilda människan utan umgänge och
lära af redan bildade alltid förblifver i råhet och vildhet, lika så säkert
förblir där en nation, ett släkte, tills de komma i beröring med
redan odlade. Och vissa författare i människans historia, som låta
från begynnelsen människorna samtliga så småningom kräla upp till
upplysning utur ett djuriskt vildhetstillstånd, och som ansågo
upptäckten af Amerikas vildar såsom ett fynd, emedan man där kunde
se, huru de första människorna buro sig åt, behöfva, sedan de en
gång satt det första släktet i ett sådant läge, ett ännu större
konststycke för att förklara, huru det någonsin kommit dädan».

Till dessa historieskrifvare hörde såväl Neikter, Geijers lärare,
som Schiller, hvilken i de båda arbetena JEtwas über die erste
Men-schengesellsehaft och Was heisst Universalgeschiehte vältaligt
afhandlat detta »krälande». »Die Entdeckungen», heter det i den senare
skriften, »welche unsere europäischen Seefahrer in fernen Meeren
und auf entlegenen Kusten gemacht haben, geben uns ein eben so
lehrreiches als unterhaltendes Schauspiel. Sie zeigen uns
Völker-schaften, die auf den mannichfaltigsten Stufen der Bildung um uns
herum gelagert sind, wie Kinder verschiedenen Alters um einen
Er-wachsenen herum stehen, und durch ihr Beispiel ihm in
Erinner-ung bringen, was er selbst vormals gewesen, und wovon er
ausge-gangen ist. Eine weise Hand scheint uns diese rohen Völkerstämme
bis auf den Zeitpunkt aufgespart zu haben, wo wir in unserer
ei-genen Kultur weit genug würden fortgeschritten sein, um von dieser
Entdeckung eine nützliche Anwendung auf uns selbst zu machen,
und den verlornen Anfang unsers Geschlechts aus diesem Spiegel
wie-der herzustellen».

I den uppsats Om den gamla nordiska folkvisan, som Geijer
1814 skref såsom inledning till Afzelius folkvisesamling, finnas
åtskilliga tanketrådar, som leda tillbaka till Schiller, särskildt till
afhandlingarne Über die ästhetische Erziehung och Über naive und
sentimentalische Dichtung.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free