- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
81

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer och Schiller. Af Hilma Borelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Geijer och Schiller. 81

Jämte det sympatiska intresset för historien och det pragmatiska
intresset för sammanhanget däri sätter Geijer det moraliskt-religiösa
intresset, som påkallar icke blott medkänsla, förstående, utan
aktivitet, handling.

Kunskapen är ett träd på godt och ondt. Historien ger goda
exempel men också dåliga. Mänskligheten har otvifvelaktigt
fortskridit i kunskap. Hvad därutöfver ligger »är ej ett teorem utan
ett problem, kan ej blott lösas genom lära utan genom lefverne».
För att förstå historien måste man förstå sig själf, och därtill
fordras handling. Men det är handlingens huru, icke dess hvad, som
är dess egentliga betydelse. Genom det goda uppsåtet höjer sig
en handling öfver alla tidsföränderliga förhållanden. (Man påminner
sig här Kants ord om »ein guter Wille»). Utgången står i högre
hand. Samvetets lag är den alla förbindande lagen. Den, som
lydande denna lag söker svar på frågan om sin uppgift i detstora
helas sammanhang, han kan finna den i sitt folks historia.

För Geijer är historien alltså en uppgift, som fordrar icke blott
intelligensens utan hela karaktärens medverkan. Positiv, viljekraftig
verkar han i hög grad i jämförelse med Schillers resignation med
afseende på den enskilde. Geijers varaktiga tacksamhetsskuld till
Schiller som historiker är ingen annan än den, att Schiller framför
andra vunnit honom för historiens fält och lärt honom se det med
vida, fria blickar, lärt honom betrakta historien såsom människans,
mänsklighetens utvecklingshistoria. Schillers föreläsning Was heisst
Universalgeschichte tyckes ha varit af ingående betydelse för Geijer.
Men huru Geijer som historiker närmare betraktade, huru han under
en alltjämt fortgående inre utveckling kom att betrakta »människans
historia», däri har Schiller ringa del.

I sina Minnen satiriserar Geijer, såsom ofvan anmärkt, sin
»poetiska ingång i historien». Men att något af det, han fått från
»filosofer och poeter», förblifvit hos den utvecklade historikern Geijer,
det intygar han själf i samma sammanhang: »Ett har förblifvit från
min poetiska ingång i historien. Jag intresseras blott af det
mänskliga däri — karakterer, seder, lagar, samhällsförhållanden, allt, äfven
det minsta drag i bilden af ett mänskligt tillstånd är mig naturligen
viktigt, och jag skyr ingen möda att uppspana det».

Samlaren 1905.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free