Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer och Schiller. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geijer och Schiller. / 89
breder ut sig och vill lägga sig som en spindelväf öfver allt i lifvet.
Den är i någon mån besläktad med Schillers satiriska dikter Der
Metaphysiker och Die Weltweisen. Till ämnet är den besläktad med
många af xenierna. Men den har ej deras epigrammatiska skärpa,
liksom ej deras metriska form. Geijer haren godmodig humor, som
var Schiller främmande.
Dikten Nya märkvärdigheter af 1824 är en fri öfversättning af
Schillers Breite und Tiefe.
Den af Goethe och Schiller i xenierna så öfverlägset brukade
versformen monodistikon och polydistikon, som bl. a. användes af
Tegnér i de glänsande kvicka Språken, har Geijer blott ett par
gånger begagnat sig af: för en karakteristik af Byron och för en af
Homeri Odyssé, båda skrifna som julklappsverser.
Om man ängsligt spanar efter likheter, kan man möjligen finna
ännu ett par fall, där Geijer kanske fått uppslag från Schiller
Höstsädet (1840) skulle kunna vara inspirerad af Der Sämann.
Likheter af denna art saknad ock hvarje intresse, när de äro enstaka,
och när de ej tillhöra en skalds utvecklingsår.
Totalbilden af Geijer bredvid totalbilden af Schiller framkallar
en kontrastverkan, som blir så mycket mångsidigare, emedan båda
hos sig förena filosofen, skalden och historikern.
Schiller är, där han är mest sig själf, äfven i sin lyrik
tragiker. »Was unsterblich im Gesang soll leben, muss im Leben
unter-gehn». Konsten allena är försoningen för lifvets stridande motsatser.
Naivt trohjärtad är Schiller aldrig. Den lille kolar g os sen skulle
aldrig hafva flutit ur hans penna. Geijer, som man däremot icke
kan tänka sig som tragediförfattare, är i motsats till Schiller fåordig,
rakt på sak, sparsam på bilder, enkel, hjärtlig. Någon motsvarighet
till Schillers stora tankedikter finnes ej i hans poesi.
Som filosof ägnade Schiller sitt största intresse åt utbildande
af en estetik, med utgående från Kant, och åt sträfvan att slå en
brygga mellan estetik och etik, mildra den Kantska etikens
utmanande stränghet. De religionsfilosofiska frågorna släppte han tidigt.
Geijer åter var äfven under den tid, då han var som mest
intresserad af estetiska frågor, ganska likgiltig för de estetiska kategorierna
och kom med åren allt längre ifrån den teoretiserande estetiken.
Samlaren 1905. 6*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
