- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
187

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. Utg. af Ruben G:son Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. 187

Fabel.

Tryckt af olyckan, klagade en gång en dödlig, på följande sätt:
Himmelens Herre! du kallas ju allgod och a 11 vis? — Se jag är
omgifven af nöd och elände; Förgäfves gråta mina arma barn. Är
detta allgodhet? De klokaste företag, till förbättrandet af mitt
tillstånd låter Du förolyckas; Kan detta vara a 11 vishet? —

Den Alsmägtige genomskådade, med en blick, kedjan af de
millioner verldar, som förkrossades, och åter upstodo, under
Myrans fot. Sedan höjde han sin blick emot Sirius, och hans öga
hvilade på Vintergatan, och de omätliga Systemer, som hans minsta
finger styrde.

Nu såg Han på den dödlige — och log medlidsamt.

Äkta Kärlek.

Te dulcis Conjux, te solo in littore secum,
Te veniente die, te decendente canebat.

Virg. Georg. IV. 465.

Du, som aldrig fruktat några mulna dar,

Lyckan blott af hennes nåd och ynnest känner,

Menskjor räknat efter antalet af vänner,

Ännu att en sällhet njuta är dig qvar;

Och den tryckta mensklighet, som sorg och möda,

Smärta, plågor och bekymmer långsamt döda,

Likväl änn ett hopp ditt brustna hjerta har.

Milda, goda Ängel, hvem är du, som vet,
Lika skön och huld för mägtiga, som låga,
Mildra högheten och ärans glans, och råga
Måttet ännu på dess sällhet? — men dock lät
Aldrig armodet och nöden tröstlöst lida,
Gjuter balsam i förtviflans sår, som svida,
Och förljufvar denna bittra tår, hon gret.

Tyst och osedd smyger i din älsklings spår,
Med en himlastämma honom till dig kallar
Från der praktens bullersamma nöje skallar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:19:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1905/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free