Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. Utg. af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 Ruben G:son Berg,
och detta Tidsmått är Metern. — Men detta första grundbegrepp
om Metern utvecklar sig sedan till många sammansatta begrepp.
Vi skole altså skilja emellan Enkel, och Componerad Meter. —
»Enkel Meter kallar jag Tidsmåttet för Stafvelserna uti ett
särskildt Ord.» Detta är det samma som i våra Prosodier kallas:
ett Ords Qvantitet. Att man således t. e. måste säga: ärlig, och
icke ärlig, kommer utaf den Enkla Metern uti ordet ärlig. —
»G om po ne rad Meter kallar jag ett, på något visst sätt fixeradt,
System af Enkla Metrer». — Framför alt skall man således akta
sig, att anse den Componerade Metern blott såsom en Addition af
Enkla Metrer. — Men denna componerade Meter är nu åter
tvåfaldig, antingen abrupt eller con ti nu er ad. — »Abrupt kallar
jag den componerade Meter, uti hvilken Hufvudidéen, som ligger
till grund för Systemet, ganska snart afbrytes, då åter en annan
Hufvudidée antages, som blir grund för ett nytt System, och så
ouphörligt.»–––»Continuerad åter kallar jag den componerade
Meter, uti hvilken, ända ifrån början till slut, (antingen af ett
skrifvet stycke eller af ett tal), en och samma Hufvudidée ligger till
grund för de enkla Metrernas System.» — —
Om detta förefaller någon besynnerligt, och såsom en onödig
Indelning, så är detta en följd icke af sakens besynnerlighet,
obegriplighet eller onödighet, utan deraf, att den är ny. — Vi skola
här nu draga de slutsatser, som följa deraf. — Först finner man
att ingen Menniska är i stånd, att tala utan någon slags Meter.
Lätt inser man äfven, att vårt vanliga prosaiska Tal icke är annat
än en Addition af enkla Metrer. Framdeles då, i frågan om Poesiens
hurudanhet, äfven Metriken skall framställa sig, skall äfven
utredas, hvilken skilnad det är emellan Addition af enkla Metrer,
och det som jag kallar componerad Meter. Här kunna vi blott, till
uplysning af denna fråga, nämna, att den abrupta componerade
Metern har, till sin yttre framställning, så mycken likhet med
Additionen af de enkla Metrerna, att den förra blott är mycket lifligare
och mera prononcerad än den sednare. Men till deras ursprung
är dememellan en ganska stor skilnad. För den componerade
Metern (såväl den abrupta som den continuerade) måste nemligen,
enligt föregående Definitioner, gifvas en Hufvudidée, för att kunna
grundlägga något visst System af enkla Metrer. Men denna
Hufvudidée genereras genom det poetiska hos Menniskan, som är
föreningen emellan sådana Böjelser och Tankar, som tillhöra
hvarandra. Deraf följer då, att den componerade Metern (såväl den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
