- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
222

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. Utg. af Ruben G:son Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ruben G:son Berg,

Hvarföre återfinne vi Rimet i den uråldriga Skandinaviska, i den
Arabiska och flere Österländska Poesier?

b. Jag skall ännu våga ett försök, för att reda denna gåta. Må
hvarje ädel Menniska, som finner och beviser att jag misstagit mig,
förlåta min Djerfhet i förslager, och om han förmår, sjelf upgifva
något bättre. — Hvarje tänkande Menniska, som tänker med
Con-sequens, måste finna att ett System är nödvändigt för Universum
(eller hvarefter Universum blifvit construeradt) — och en Focus eller
ett Gentrum för detta System. Den, som, intagen af Naturens
yttre skönhet och det glada; sorgfria lif den tyckes andas, anser
den reela Verlden för den enda värkliga, betraktar Universum som
en Machin, och dess Centrum som en lif lös punkt, hvarifrån
Uni-versi Mechanik begynnes. — Den åter, som lifvad af en högre
känsla gifver det Intellectuela hos Menniskan företrädet framför det
Materiela, betraktar Universi Gentrum, ej såsom en RöreFsepunct
för dess Mechanik, utan såsom en lefvande, alting dirigerande
Intelligens. Den inser snart att denna Gudalntelligens handlar efter
egen fri vilja, men tillika, att, såvida den skall vara enformig, icke
stridande mot sig sjelf, denna vilja måste yttra sig efter en enda,
gifven, evig och oföränderlig ordning. Denne forskare finner då,
att dess eget Jag, långt ifrån att vara en egen, sig efter sin fria
vilja bestämmande, verld för sig sjelf, måste vara en Länk uti den
allmänna Ordningen, och finner sig således stå uti en nära
Relation till den Gudomliga Intelligens, som han erkänt för Universi
Gentrum. Detta är i sin högsta Gonsequens Christendomens
idée, och fattad på en lägre ståndpunkt Intellectualism. Denna
Tendens är det som egentligen förädlar Menniskan, och som, i dess
grund, förstör Egoismen. Då nemligen Menniskan finner sig icke
vara något souveraint Väsende, som blott är sig sjelf ansvarig för
sina Handlingar (Egoismens idé), utan blott vara en länk i Universi
kedja (hvarigenom redan Egoismen såsom System försvinner), som
står i den närmaste relation till ett öfversinliga absolut, sig sjelf
bestämmande GudaVäsende, så finner hon sig också snart ej blott
stå i relation till detta Väsende, utan så under Dess directa
up-sigt, att hon är det ansvarigt [!] för alla sina Handlingar och inre
beskaffenheter, ifrån den största till den minsta. Derigenom sätter

tider, hvilkas bildning ofta är en blandning af Intellectualism och Hellenism,
sådana hermafroditiska Poemer visa sig, hvars inre andas den förra, och hvars
yttre är en härmning af den sednare. Detta gäller om många Tyska Poemer;
och vice versa om de Franska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free