- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
227

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. Utg. af Ruben G:son Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. 227

den rim a de Poesien troget åtfölja Intellectualismen, äfvensom den
o rim ad e Materialismen. Jag l)ar genetiskt deducerat detta
phæno-men ur de bägge stridiga tendensernas idéer. Jag har blott
up-gifvit ett Försök; den som begriper mig skall gifva mig rätt, om
jag har det, och förlåta mig om jag har orätt.

27. Såsom jag nu anser mig hafva svarat på den (sid. 209)
upgifna frågan: Hvad är Poesie?, så blir det tid att återkomma
till mitt förut upgifna påstående, och visa med hvad skäl jag
hvarken anser den Fransyska, eller den moderna Tyska, för sann Poesie.
— Menniskan erhåller kunskaper endast på två vägar. — Då hon
både känner och inser nödvändigheten af att erkänna ett högre,
intelligent Väsende, hvilket, likasom det, varande den enda, absoluta
Varelsen, är grunden och sammanhanget af så väl den ideel a som
reela Verlden, tillika måste vara sjelfva ljuset, och således grunden,
hvarur all sann kunskap om Verldsammanhanget flyter; så finner
hon, att om någon värkeligen sann kunskap nånsin ibland
Menniskor skall gifvas, så måste det vara en sådan, som detta Väsende
sjelf gifver dem. Detta kallas Uppenbarelse. — Ledd åter af sin
egen förmåga att förstå och känna, kan hon också reflectera öfver
de Ting, son) förefalla henne, och detta kallar jag med ett ord:
Empirik. Då Menniskan följer denna stig, kan hon antingen rigta
sin reflecterande förmåga utom sig på Tingen i den reela Verlden,
samla tillhopa alla sina undersökningar derom, och deraf uprätta
en slags bygnad, som hon kallar Vettenskap om dessa ting: detta
blir således Reel Empirik; — eller också kan hon rigta denna
förmåga på de phænomener hon finner inom sig; det är, i den
ideela Verlden ; hon kan undersöka och ordna dessa phænomener,
ända tills hon kommer till det högsta, som är phænomenet om
hennes eget, rena Jag: här måste hon stanna, ty efter det rena Jag är
begynnelsen af Menniskan, eller det högsta, enkla innehållet deraf,
så måste också phænomenet af detta rena Jag vara det yttersta,
högsta och sista, som hon inom sig kan skåda: alt det hon funnit
inom sig sätter hon således uti ett system som hvilar på detta högsta
phænomen: alt det hon kan finna på denna väg kallar hon nu
Vishet eller sann Philosophie, ur det skälet, att det stöder sig på
åskådningen af det högsta och sista åskådliga phænomen, som hon inom
sig kan finna; men likväl tror jag mig med ett bättre namn kalla
det ideel Empirik.

I frågan om dessa forskningars Evidens, kan man genast göra
det inkastet emot all Empirik, att jag väl genom min egen reflec-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free