- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
228

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. Utg. af Ruben G:son Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ruben G:son Berg,

tion på Tingen utom och inom mig, kan finna huru de förefalla
mig att vara, men om de äfven i sin sanna verklighet äro det,
derom kan Empiriken aldeles icke le\nna någon underrättelse. Det
är väl en möjlighet, att en Empiricus, liksom händelsevis, kan träffa
på sanningen, eller åtminstone något sant här och der: men om
detta inträffar, så är det åtminstone aldeles icke en förtjenst af hans
sätt att forska. Skall således ibland Menniskor någon egentligen sann
Kunskap finnas, så måste den hafva kommit på den första Vägen,
ty (om man gjör sanna inkast) sådane som Tingen förefalla Gud
att vara, sådana måste de i sin egentlighet vara, emedan Gud är
sjelfva deras uphof och varelse. — Denna Skeptiska blick
(hvarigenom all Empirik störtas) är tillräcklig att gjöra hvarje Tänkare
vansinnig, såvida han icke kan fatta den högsta Intelligensen, ej
blott såsom ett de fordna Philosophernes Ens, utan såsom ett i den
närmaste Relation till oss stående faderligt Väsende, att jag så må
säga, såsom en Gudamenniska, inför hvilkens blick hela gången af
den menskliga bildningen ligger öppen, och som, då han finner det
för denna bildning nödvändigt, lemnar Menniskan sådana Kunskaper,
som för henne, på den ståndpunkt hon står, äro oundgänglige.

Det gifves väl ännu en tredje utväg, men som jag icke velat
sätta i bredd med de bägge föregående, emedan det förmodligen
aldrig kan falla någon in, att med fult alfvare tro dess evidens.
Det är en forskningsväg, som jag kan kalla Hypothetistik. Den
består deri, att man först upgifver en Hypothes, deraf bildar en
Theorie, och slutligen empirice ser efter om denna Theorie kommer
öfverens med de oss förefallande Phænomener. Att denna
forskningsväg icke i sig sjelf eger någon Evidens är tydligt deraf att
Theoriens duglighet måste proberas genom Empirik, och då vi
funnit denna sjelf icke vara evident, så kan den deraf afhängiga Proban,
liksåväl som hela Hypothetistiken icke heller ega evidens. Må
derföre ingen afskräckas att gjöra Hypotheser. Det är alltid nyttigt att
Menniskan öfvar sina krafter, och att hon, i en tid då så mycket
är obekant, kastar djerfva blickar omkring sig, för att vidga sin syn.
Jag råder blott hvar och en, att icke upgifva sina Hypotheser
såsom bevista sanningar, utan för det de verkligen äro.

Sedan Bacos tid utspriddes i Europa ett nytt begär att forska
och undersöka i den Reela Verlden. Det var således den reela
Empirikens bana som han öpnade. Den Fransyska Litteraturen
sedd i sin allmänhet, det vill säga med undantag af Mallebranche &,
andas denna reela Empirik, och den Fransyska Poesien har tagit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1905/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free