Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. Utg. af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 Ruben G:son Berg,
och omfattar det, som han efter sin förmåga finner vara rättare;
men så nemligen, att han deri lefver med sin fulla ande, förädlar
sina böjelser derefter, och att det icke blir något, som endast hans
munn bekänner, då han agerar Philosoph. Att blott för den redliga
Menniskan en sådan subjectiv Sanning är möjlig, finner man deraf,
att Charlatanen icke tror, hvad han säger, sjelf, och således kan
sanningen (äfven om han skulle enoncera absolut sanning)
åtminstone för honom icke blifva subjectiv.
Men såvida nu det gudomliga Väsendet är ett värkligt och
absolute sant Väsende, så måste det väl också kunna gifvas någon
abs. sann idé derom, och detta väsende kunna enonceras genom något
abs. sant talesätt — ehuru inskränkt, och för menskliga former
fatt-ligt. Alla ofvannämde idéer måste således, ehuru subjective. sanna,
likväl vara blotta Skenbarheter, såvida de icke tillika äro absolute
sanna. — Ty en så absurd tanke kan väl ingen hysa om Gud, att
begreppet derom endast kan fattas efter hvars och ens sätt att
begripa: och att således all idée om Gud blott blefve Skenbarhet;
då skulle man verkligen kunna säga, antingen, att de stackars
men-skorne durk vore utkastade ifrån all gemenskap med ljuset, och
stängde ifrån Guds ansigte; — eller också att Gud icke är annat
än ett Congeries af alla Menniskors idéer om honom, hvilket vore
ännu orimligare. — Jag tror att det gifves en abs. sann kunskap
om Gud, och att den abs. sant kan enonceras. Densamma finnes i
den Menniskoslägtets bildning, som, beständigt stigande, fortgått
ifrån begynnelsen, och ännu fortgår; men hvars gång varit dold och
misskänd. Den som nekar detta, nekar en gudomlig Försyn, som
leder menniskan; och han gjör det, emedan han är nog kortsynt,
att bäfva tillbaka för ett uttryck, som, stämpladt af Dogmatiken,
låter ophilosophiskt för den svagttänkande. —
Lämpom nu detta begrepp, om subjectiv Sanning, till Poesien.
Såvida, således, i Homeri arbeten Hellenismens sanna ande lefver,
sådan den på hans tid var, så voro de äfven för hans Land, för
hans Samtida, och för de Efterkommande, som med fullt lif
andades samma Hellenism, subjective sann Poesie. Samma
anmärkning kan gjöras om Tasso och någre andra. Men den
författare, hvars bildning icke är enkel, utan en blandning af Hellenism,
Orientalism, Idealism, Ghristendom m. fi. — af hvilka ämnen
nemligen icke ett utgjör sjelfva bildningens ande, och de öfriga äro
bi-hängande hjelpredor, utan hvilka alla ingrediera såsom
beståndsdelar deri — en sådan Författare kan icke skrifva något subjective
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
