- Project Runeberg -  Samlaren / 26:e årgången. 1905 /
231

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. Utg. af Ruben G:son Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. 231

sant Poem, emedan för honom sjelf icke gifves någon subjectiv
Sanning i Philosophien, och således äfven icke i Poesien. Att en
sådan Menniska ej heller eger någon absolut Sanning i denna väg
följer af sig sjelf. — Utsträcke vi åter vår blick till det hela, så se
vi att i hela vårt Tidehvarfs bildning äfven alla dessa olikartade
ämnen, alla med Souverainetet, ingrediera. Detta som, för litet längre
sedan, var fullkomligt allmänt, tål nu likväl det undantag, som den
äkta tyska bildningen gjör; ty denna andas med fullt lif Idealism,
och de öfriga ämnena subordinera derunder.

Häraf finne vi således, slutligen, att den äkta tyska Poesien kan
vara subjectivt sann, ehuru icke absolut sann, enligt hvad vi
sett i slutet af §: 27. — Men den allmänna Europeiska bildningen,
för öfrigt, är, såsom vi nyss sett, sådan nu, att öfveralt, der dess
ande lefver, ingen sann Poesie, hvarken subjectiv eller
absolut, kan författas, (se skälet föreg, sida, rad 6 ff. nerifrån).

29. Skulle det icke vara ett ädelt, ett stort företag, att söka
återinsätta den heliga Poesien uti sina fordna rättigheter, att gifva
den ett nytt, sant lif, grundande sig på en enkel och sann
Philosophie? Svår och djerf är den bana som dertill måste rödjas. Endast
den, som intet fruktar, ifall han faller, kan försöka en så osäker
bana.

Jag skall skrifva Dalmina*. Om jag lyckas, så skall hon andas
en sann, en gudomlig Philosophies lif, och detta lif skall hon
inblåsa i hvar och en som läser henne, i hvar och en som fattar
hennes ande. — Misslyckas jag...... nåväl .... så skall jag
åtminstone icke skada. Om mina krafter äro otillräckliga .... det
är mitt fel: Försöket är dock lika stort, lika gudomligt. Må jag
falla! — — — det skall då vara nog för mig, att hafva tänkt en
sådan tanke, att hafva vågat ett sådant Försök. — Må jag falla!
— — — blott gifve Himmelen, att jag ser någon annan, som
starkare, bättre och lyckligare än jag, söker den väg, på hvilken jag
staplade. Liggande skall jag då räcka honom min hand och säga:
Min Vän! var modig och hoppas; Hit har jag hunnit, men jag

föll,..... det var icke den vägens fel, som jag vandrade, utan

mitt, som irrade ifrån den rätta stråten. Vare du lika djerf som
jag, men lyckligare. Betrakta noga det fall jag gjort, så att du

* Detta Namn är ganska problematiskt: det föll mig in, då jag började
detta arbete. — Det kommer kanske vid utförandet att ändras. — 1816. Har
sedan blifvit ändradt till K ar mol a.

Ofvanstående not är af förf. senare insatt. Utgins anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:19:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1905/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free