- Project Runeberg -  Samlaren / 27:e årgången. 1906 /
17

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mémoires de Stenbock. Af Claes Annerstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mémoires de Stenbock. 17

Slesvig, ej kunde hopsamla anmärkningar, som gjordes i Sverige.
Vidare säger Stenbock i bref af 4 maj 1714 (som jag anför längre
fram), att han sänder Malmberg «en critique som är up satt i
Sveriget och af H. Secreteraren Dalman beswarat». Hvarför
skulle han ej här omtalat för M., att äfven kritiken var af Dalman?
Och den vänliga tonen i Anmärkningarnas inlednings- och slutord
behöfver ej bevisa mycket. Stenbocks namn var så populärt vid
denna tid, att det skulle försvagat intrycket, om man vågat direkt
antasta hans person. Möjligt är ju dock, att, sedan
Anmärkningarna (genom någon väns bemedling) från Sverige kommit Stenbock
till handa, denne och Dalman gifvit dem en sista behandling, ehuru
jag visserligen ej tror, att de fingerat orden «Stockholm d. 29 juli»,
utan att dessa funnits å Anmärkningarna, när de till Stenbock
öfversändes.

Jag har redan erinrat om, att Anmärkningarna ej sällan
återspegla den kritik, som Wellingk i sina uppsatser och bref ägnat
Stenbocks uppträdande och uttalanden. Att denna kritik var känd
i Sverige, bör ej förvåna. Wellingk underhöll en liflig korrespondens
och höll ingalunda inne med sina tankar om den olycklige
fältherren. Tvärtom hade han all anledning, sedan Stenbock spridt sin
relation, att försvara sig och ställa motståndaren i den sämsta
möjliga dager.

Den öfversättning, som Remarques gifver af Anmärkningarna,
synes mig lyckad. Det egendomliga i, att de så länge hafva ansetts
vara riktade mot den s. k. Campagnes, efter hvilken de följa i den
franska editionen, har jag förut påpekat. En uppmärksam läsare
borde dock ej kunnat undgå att inse, att de saknade sammanhang
med denna skrift. Det slog mig genast, att första Remarquen
talade om olyckan vid Jasmund på Rügen 29 sept. n. st. 1712,
hvilken ort ej omnämnes i Campagnes, men väl i Relation anonyme,
eller den verkliga Husum-relationen. Och saken blef alldeles klar,
sedan jag af svenska handskrifterna sett, att Anmärkningarna och
Svaren åtföljde denna Husum-relation.

b) Svaren upplysa tämligen bra om sin affattningstid och ort
genom tvänne där förekommande uppgifter. I deras inledning
(Loen-bom, 3: 380) säges: «Har man icke nu här i Schleswig wid handen
de nödiga Acter, Annotationer, Correspondence. . . och Raporter
som äro nödige». Vidare säges i slutet af svaret 32 (Loenbom, 4:
264; franska öfversättningen har utelämnat detta), att «Skeppen
(d. v. s. svenska transportflottan i Apenrade) nu öfwer 3 veckor

Samlaren 1906. Q

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:54:46 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1906/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free