Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atterboms bref till Euphrosyne. Af Josua Mjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atterboms bref till Euphrosyne. 67
hans discipel. Gifve Gud, att jag kunde följa följa med! Det är
dock förargligt, att vara så fattig. — Mamsell Svan känner jag ej,
men väl Fröken Lehnberg; det är en god, qvick, liflig och angenäm
flicka, af ett rätt behagligt utseende. Känner du henne ej
personligen?- Jag kommer förmodligen att råka henne ej blott i
Linköping, utan ock i det vackra Bleckenstad i min hemort, der hon
gerna gör sommarbesök hos Kernelis Mor och Systrar. Jag vet, att
hon hör till dem, som tro mig vara mycket bättre än jag är, och
skåda min arma varelse i en magiskt fördelaktig dager, som
egentligen är deras egen godhets sjelfgjorda synvilla. Äfven
Mamsellerna Kernell borde du lära känna; man träffar ej bland de Kongl.
Svenska flickorna många deras likar i värde. — Jag återvänder
hit mot slutet af Augusti, och hoppas i återvägen få göra dig en
visit. Tryckningen af dina Skrifter skall sedan genast pådrifvas
med yttersta ifver, och Ramström har sagt mig att du skall få
penningar för dem redan vid tryckningens begynnelse; omkring slutet
af November är alltsammans förmodligen färdigt. — Var munter
och skrif friskt under sommarn; tyvärr ser han ej ut att nånsin på
detta året ämna bli rigtigt vacker, och jag erfar, genom
allahanda nästan oafbrutna mag- och bröst-krämpor, att han är långt
ifrån att vara helsosam. Jag skall emellertid bjuda till att begagna
honom så flitigt som möjligt, ehuru den gnagande makt af ledsnad
och oro, som oupphörligt fräter i djupet af mitt lynne, icke är på
något vis gynsam för mina poetiska planers utveckling. Men hvad
är att göra? Man måste modigt kämpa ända in i aftonskymningen,
till dess midnatten kommer med hvilan — för mig både den
första och den enda återstående! Helsa vördnadsfullt och
hjertligt till Brukspatron Adlerwald, Hammarskölds på Munga, dina
Syskon och andra goda vänner. — Jag förblifver oförändradt din
trogne Broder
Atterbom.
P. S. I förrgår, på årsdagen af sin bröllopsdag, fick Geijer
från Stockholm till skänks en präktig och med sirliga allegoriska
bilder och rik förgyllning smyckad Silfver-pokal. Gifvarne äro de
Officerare, som Hösten 1819 utgjorde Kronprinsens suite och då
tillika afhörde hans föreläsningar. Bilderna, väl gjorda i upphöjdt
arbete, föreställa Den siste Skalden, Den siste kämpen, Vikingen, Saga
som vid en runsten håller föreläsning för Skandinaviska riddersman*,
m. m. alltsammans beledsagat med isländska inskrifter. Vi hafva
redan der i glimmande rhenskt vin druckit Kronprinsens och
Geijers skål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
