Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tobias Norlind, Vadstena klosters veckoritual
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 Tobias Norlind, ’
raná skulu hwardagh högtidhelika sionga, swa wäl söknom som
hälgom daghom, Thy bör them at sköta mz alle aatwakt at the ey
offsnart siongen, wtan midhilmatelika gladhelika mz alle wördhning
oc skälike måtto skulu the som tillbör saman sionga, Än tha magho
the j större högtidhom länger framdragna högtidhelika sangin, än
the göra j hwardagx sangenom, Oc thera sangir som bwdhit war j
them häJga ända.»1 Systrarne skulle sjunga sin sång långsammare
än bröderna: »Thy wil jak nw at först skulu brödhrene sionga
sina tidher j skipadhom tiraom, Ther äpther systrana nakot litidh
longsamlikare.»2 All musik af instrument (stränghio leek) skulle vara
förbjuden, och orgel skulle ej få förekomma: »Christus sigh er huru
oc for hwi orghonor skulu engaledhis haffuas j sinna modhers
clost-rum oc j sancti saluatoris orden ffor thy at ther skal wara san
timans framdräkt.»3
Alla dessa stadgar gingo ut på att få musiken återställd till sin
ursprungliga högtidlighet och enkelhet. Kyrkomusiken under
1300-talet hade ej kunnat undgå att följa med den allmänna utvecklingen
hän mot prakt och ståt. Den hade tillgripit världsliga instrument,
och den flerstämmiga tonkonsten hade börjat uttränga den
enstämmiga. Huruvida likväl Birgitta med sina varningar för modern
kyrkomusik direkt afser Sverige eller endast Europa i allmänhet,
blir väl svårt att afgöra. Vi besitta ej tillräckligt med dokument
rörande den utvecklade kyrkomusiken i Sverige för att rätt kunna
afgöra, om Sverige upptagit den moderna flerstämmiga tonkonsten
och instrumentala musiken i kyrkorna. Troligen har Sverige stått
efter utlandet rörande den högre konstmusiken. Att likväl Birgitta
i sina stadgar, hvilka direkt afse Vadstena, funnit nödigt att gifva
särskilda bestämmelser mot konstmusiken, och att sedan Petrus
Olavi närmare utvecklar och preciserar dessa, tyder dock på, att
Sverige ej stått så alldeles utom de moderna strömningarna inom
kyrkomusiken.
Bland alla stadgarna rörande musikutförandet i Vadstena äro i
musikhistoriskt hänseende betydelsefullast bestämmelserna riktade
mot den flerstämmiga sången och orgeln.
Birgitta uttrycker sin ovilja mot den flerstämmiga musiken i
rätt dunkla ord: »Systra sånger skal ey wara .. . brwten .. . wtan .. .
samdräktoger.»4 Petrus Olavi utvecklar och förtydligar Birgittas ord
1 Lucid., Gap. 10. (Klemming, 5: 68.)
2 Rev. extrav., Cap. 3. (Klemming, 4: 53.)
3 Rev. extrav., Gap. 10. (Klemming, 4: 59.)
4 Se föregående sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
