- Project Runeberg -  Samlaren / Tjuguåttonde årgången. 1907 /
19

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tobias Norlind, Vadstena klosters veckoritual

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vadstena klosters veckoritual. 19

hemmahörande.* Äfven i Sverige användes orgeln utanför kyrkan
under 1300-talet. Ett direkt bevis härpå hafva vi i beskrifningen
om Katarinas mottagande i Linköping, då hon år 1374 kom
tillbaka till Sverige med sin moder Birgittas jordiska kvarlefvor. Det
heter här: »Vrghonar stymadhe j fägerste lywdhe, baswner,
harpaleker ok alskons leekara anbudh leektos ok hördes j allom gathum
ok allom vindom.»2 Det var troligen denna icke kyrkliga
användning af orgeln, som föranlät Birgitta att ej upptaga orgeln i sitt
kloster. Men orsaken kunde äfven vara en annan. Orgeln hade i
kyrkan under medeltiden en helt annan användning än nu. Något
beledsagande af sången förekom ej, utan orgeln hade att utföra ett
sångparti såsom ersättning för ett sjunget sådant. Ej sällan kunde
orgeln t. o. m. midt i ett sjunget stycke afbryta sången och själf
föra stycket till slut. Att mycken slitning härigenom uppstod i
kyrkomusiken var själfklart, och klagomålen mot orgelns sätt att
göra sig gällande i kyrkan på sångens bekostnad voro ej heller få
under 1300-talet.3 Helt visst tänkte Birgitta på denna oordning,
som orgeln förorsakade i kyrkosången, då hon motiverar sitt förbud
mot orgeln med: »j sancti saluatoris orden ... skal wara san timans
framdräkt.»

Vi känna föga, om orgeln var vanlig i svenska kyrkorna under
1300-talet. Det vi veta skulle låta oss förmoda att den ej var allt
för vanlig. Vårt ofvan (s. 17) anförda ställe ur korstatuterna för
Uppsala 1298 tyder på, att orgel då fanns i Uppsala domkyrka. I
Lunds domkyrka fanns med säkerhet 1331 en orgel, enär ett altare
då omtalas beläget under orgel verket.4 I Visby fanns i
franciskanerklostret S:ta Katarina orgel före 1344, ty detta år dog en
organist, som förfärdigat instrumentet till klosterkyrkan.5 Sundre kyrka
på södra Gotland fick 1370 en orgel, som ännu finnes i behåll. En
annan orgel från Norrlanda församling finnes likaledes bevarad, och

1 Se härom Edwin Buhle, Die musikalischen Instrumente in den
Miniaturen des Mitt elalt ers, Leipzig 1903, s. 61. — Hugo Leightentritt, Was lehr en
uns die Bildwerke des 14.—17. Jahrh. über die Instrumentalmusik ihrer
Zeit i Sammelb. d. I. M-G., 7: 319.

2 Hildebrands öfversättning af detta ställe (Sveriges historia, 2: 279),
»under toner från orgeln nedsattes benen i domkyrkan», synes mig mycket
vilseledande.

3 Se härom vidare Rietschels anförda arbete, s. 9—11.

4 Hildebrand, Sveriges medeltid, 3: 377.

5 G. Lindström, Anteckn, om Gotlands medeltid, 2: 312.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:19:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1907/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free