- Project Runeberg -  Samlaren / Tjuguåttonde årgången. 1907 /
48

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck, Erik Gustaf Geijers reseanteckningar från England

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48 Anton Blanck

Man hörde att vi woro utlänningar. Någon gissade att wi woro
Irländare. Damen sade, att hon swarade, det sådant ej war möjligt,
hon wore säker, att om ock 5 Irländare hade warit i wagnen, de
skulle ha gifvit ett fruntimmer rum med sig. — Wi sökte att på
allt sätt godtgöra wår försummelse och att upprätthålla wår nations
reputation för höflighet. Hon antog ursäckten och talade om
allehanda med mycken sens och mycken liflighet.—Hon hade warit
på fasta landet — warit mycket till sjöss, som kom oss att gissa,
det hon wore gift med någon sjöofficer. Hon talte med enthusiasm
om Englands sjömakt. Hon hade warit ombord, då en Engelsk flotta
på Holländska kusten gjorde sig färdig till batalj, som sedan ej blef
af, emedan de uptäckta skeppen befunnos ej wara fiendtliga. Innom
10 minuter war allt färdigt till action, sade hon. Och jag har
aldrig sett en sådan stridslusta, en sådant mod, som det hwilket i
ett sådant ögnablick lifwar en Engelsk sjöman. Vi frågade, om
hon ej war räd[d]. Courage smittar lätt en Engelska, swarade hon.

— På hennes liflighet togo vi henne för Irländska och sade henne
det. Hon war det ej — men tyckes taga wår gissning som en
compliment. — Ingen ting kan wara angenämare än en wäl
up-fostrad Irländare, sade hon. — Han förenar allt — Engelsmannens
liberalitet och upricktighet med Fransmannens liflighet och en egen
nationelle quickhet och skämtsamhet — Hvad tror ni då om
Scottarne frågade jag. — De duga bra till drängar — jag tycker ej

om dem som Herrar, sade hon–––Scottarne äro serdeles bekanta

i England för slughet, sparsamhet och konst att taga sig fram i
werlden. — De komma till England och förvärfva sig der fortuner.

— Junius säger om dem och England, att de blifvit förda i det
förlåfwade landet. — Man ser ofta Carricaturer, som föreställa en
Scottes bana från dräng åt Engelsman till Peer af stora Brittanien. —

B a th är den bäst bygda stad jag sett i England. Den är hel
och hållen bygd af sandsten och där finnes många rätt vackra
byggnader. — Pulteney Street är förmodeligen den vackraste gata
man får se i England. Crescenterna och Circus göra äfwen god
effect för ögat. Bath ligger på en ojämn grund, till en del på
kullar och hela utsikten rundt omkring är instängd af sådana. Wi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:19:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1907/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free