Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck, Erik Gustaf Geijers reseanteckningar från England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 Anton Blanck
att hon ej lämpar modet efter sig. — Här åter afgörs allt sådant
helt och hållit efter Fashion, och man ej äger nog talang att göra
den underdånig smaken. — I allmänhet dansas förunderligt illa. De
unga Engelsmännerna äro i dansen verkliga bilder af en ärlig och godlynt
otymplighet, om jag får så säga. I all öfning, som fordrar liflighet och
elegants, förefaller Engelsmannen naturligt gau c he — han kan ej
hjelpa sig derifrån, om ej derigenom, att han blir methodiquement
gau-che, det vill säga en man af Fashion. Ty detta methodiska,
recher-cheradegaucherie tycks wara egl:a characteren af Engelsk Fashion.
— På intet ställe regerar Modet med en sådan jernspira som här. —
Derföre äro också de fashionabla här mera skiljda från andra classer
och utgöra snarare en egen profession. Och denna profession, som
ej är annat i sjelfwa werket än konsten att sätta ledsnaden i method,
har så många åliggande, uptar så ens tid, att man omöjligt kan
sköta något annat utom den. — Man behofwer ej fruckta att i
köpmannen eller hans Contorist, att i embetsmannen finna en
petitmaitre, — om det gamla franska ordet passar på petit-maitrarnas
vederlikar i England; ty här äro de lika tunga och wårdslösa, som
man föreställer sig de förra lifliga och utsökta. — Man fuskar här
ej i professionerna för hwarannan som i Sverige. Man gör ingen
ting, man är ingen ting tills half i England. — Häri som i många
andra saker visar sig Engelsmannens råa, men sunda förnuft.
Sam-fundslefnaden består af 2:ne slags förhållanden, de naturliga och
de conventionella. — de yttersta af de sednare äro dem, som helt
och hållet regeras af capricen och utgöra modets werld. — Att en
sådan finnes må wara nödwändigt och kan wara likgiltigt. — Den
är blott skadelig och farlig för sederna, om den ger ton utom sin
krets, det vill säga för saker, som ej äro likgiltige, om modet äfwen
får inflytande och ger lag för de naturliga och borgerliga
förhållandena. Men i detta land wisar sig modet i sin rätta skepnad som
fullkomlig, meningslös caprice och just derigenom att det upslagit
all gemenskap med rimligheten, så wäl förståndets och smakens,
har det upgifvit allt anspråk inför bäggedera att göra intrång på
deras landamären. — Om det ej blott herskar öfwer likgiltiga saker, så
härskar det dock merendels blott öfwer likgiltiga personer. — Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
