Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Samuel Triewalds lif och diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Martin Lamm
Från danskan har Triewald, som Paludan påvisat, hämtat den
satir om "Adelens första härkomst", som han den sista december 1726
afsände till sin forne kamrat i kanslikollegium, k. sekreteraren
Celsing. I dedikationen erkänner han att
En dansk med skicklig näfwa
Mig en upränning gaf, hwarpå jag dristat wäfwa.
Det är emellertid ej endast "uppränningen" Triewald lånat; hans
dikt är en ganska trogen öfversättning af N. Helts "Adelens
Op-rindelse", som första gången utkom 1711. Denna bygger i sin tur på ett
bitande franskt epigram af Coulanges, "Sur la Noblesse", som vid
denna tid var mycket berömdt. Detta epigram bildar
begynnelsestrofen i Helts dikt och upprepas i slutstrofen. Sahlstedt, som ej
påträffat Triewalds danska original, har däremot igenkänt
Coulanges’ epigram. För öfrigt har Helt lånat en hel del af sina bästa
argument från Boileaus 5:te satir. Triewalds öfversättning följer
originalet, utan några afvikelser eller lokaliseringar. I grund och
botten hade ju också såväl i det envåldsstyrda Danmark som i
frihetstidens Sverige striden mellan den gamla och nya adeln
framkallats af samma motsättning mellan en bördsstolt godsägarklass
och en uppåtsträfvande ämbetsmannaadel. I Sverige hade denna
motsättning redan gjort sig gällande under frihetstidens första år
och på hösten 1722 bl. a. tagit sig uttryck i en stridsskrift,1 där
det spåddes, att högadelns härsklystnad till sist skulle leda till att
"de skulle komma att stanna i slafveri antingen under ett ryskt
ok eller en suverän konung". Det synes vara samma eventualitet,
som Triewald vill antyda i sin dedikation till Celsing. Han erinrar
denne om sitt gamla löfte att "i lofligt skämt" söka förlöjliga det
förakt, "som gamla adeln städs plär mot den unga föra", och
fortsätter därpå:
"Du weet på hwad för sätt ett folk, oss närmast bor,
.Bragts under Eenwålds ook owana nacken böga,
Det nu med swidand’ bröst, med mycket swart-siukt öga
Kanske den frihet seer, som bland oss Swänska gror.
1 Samtahl mellan en af gamla och en af unga adeln vid en h
östemark-nad 1722. Se Malmström 1 s. 861.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
