Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Bidrag till kännedomen om Kellgrens kritiska verksamhet i Stockholms-Posten från och med år 1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 Sverker Ek
Då det i sista anmälan, som annars blott är ett intresselöst referat,
heter: "Bättre till stylen än de öfrige om samma ämne utkomna
Tal" bestyrker detta också vår förmodan om gemensam författare.
I nyssnämnda bref till Clewberg finna vi ock anteckningen:
"Rosenstein har hållit ett Tal öfver Stockenström, som är makalöst", och
i St. P. n:r 255, 1790 står en berömmande anmälan af detta
äreminne. Redan af Kellgrens ställning till författaren kunde vi sluta oss
till, att han recenserat arbetet, men när vi nu veta, att han
verkligen fann det så makalöst, är detta tämligen säkert. I inledningen
finna vi också — som ofta hos Kellgren — en öfverblick af hela
litteraturartens ställning i Sverige.
En liknande beviskedja, fastän starkare knuten, kunna vi
använda i nästa fall. I ingressen till "Philosophen på Landsvägen"
(St. P. 1792: 216) heter det enstädes: "Vi Auctorer (se Kallundborgs
Crönika) förstå med Allmänhet Sju eller Åtta goda vänner." Som
denna inledning tydligen skrefs direkt för publicering, veta vi alltså,
att Kellgren just då sysselsatte sig med den citerade dikten. Detta
blir betydelsefullt, om vi sex dagar efter ingressens tryckning i St. P.
n:r 221 finna anmäld "Kallundborgs Crönika eller Censurens uphof
af Jens Baggesen. Öfversättning från danskan" (af Per Bergström).1
Under sådana förhållanden behöfver man ej vara
konstruktions-makare för att sätta Kellgrens namn i förbindelse med granskningen.
Hans författarskap bestyrkes än vidare af hans intima förhållande
till styckets båda auktorer: Baggesen stod honom kanske af alla de
danska poeterna närmast, och "Bror Petter" tillhörde ju skaldens
närmaste umgängeskrets. Afgörande är slutligen berättelsen om
tryckförbud för alla böcker, "förrän Borgmästaren och Presten noga
genomgått altsammans och tillsett, at det ej stridde mot Guds ära,
hoc est Prestens, och statens bästa; hoc est Borgmästarens." Det var
antagligen samtidigt Kellgren bland "Strödda reflexioner" nedskref
följande tes: "Af all Aristokrati är den Hierarkiska svårast. All
annan förtrycker blott för statens bästa: denna plundrar ock för
Guds ära." —2
1 Enligt Bygdéns »Anonym och Pseudonym Lexikon».
2 De hos Kellgren återkommande uttrycken återfinnas hvarken i Bagge^ens
original eller i öfversättningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
