Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Bidrag till kännedomen om Kellgrens kritiska verksamhet i Stockholms-Posten från och med år 1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186. Sverker Ek
ners "Nyare Arbeten" (1793: 271), Salzmans "Anvisning til en
förvänd Barnauppfostran" (1794: 265, 267), och Bruns "Beskrifning om
Egypten (1794: 276).
Som man ser äro två af dessa arbeten: Lindbloms Lexicon och
Horatiusupplagan latinska skolböcker. Redan ämnet ger oss här
ett nytt skäl för att tillskrifva respektive rencensioner en för detta
poesos docens och mångårig informator, som Kellgren varit.1 Två andra
kritiker, som man också gärna behandlar tillsammans, äro de öfver
"Fredmans Sånger" och "Lidners Nyare Arbeten". I båda bör man
observera, med hvilken ifver recensenten undersöker urvalet af
dikterna, en sak som så strängt låg Kellgren om hjärtat. I öfrigt torde det
ej råda något tvifvel om, att den som inledt " Fredmans Epistlar" äfven
anmält "Fredmans Sånger".2 Osäkrare är det med Lidnerstudien,
men till det ofvan sagda kan läggas, att en viss tveksamhet i
omdömet jämte hänvisning till Rosensteins företal i detta fall godt
kan röja Kellgren, som aldrig djupare förstod sig på Lidner.
Tingstadius öfversättning af Psaltaren behandlas i en intressant
recension, hvilken — synes det mig — äfven förråder Kellgrens hand.
Visserligen heter det allt för lärdt för att komma från honom, att
öfversättningen "i ganska många delar och nästan öfveralt skiljer
sig ifrån de nyaste utländska försök", men detta framställes som
något, som "hvar och en kännare af Bibeltolkning lär finna." En
sådan enstaka uppgift helst i denna vädjande form kan Kellgren dock
ha fått från någon af sina prästerliga vänner t. ex. Nordin. Till ett
sådant antagande tvingas man, redan när man läser den följande
meningen: "Men hvad vi med synnerligt nöje hos honom anmärkt,
emedan det är en sällsynt förtjenst hos våra Språkkunnige och
Academiska Lärde, är den styrka och smak, hvarmed han uttrycker
1 Till anmälan af Horatius ansluter sig nära en senare, som behandlar
Virgilius med svenska Anmärkningar (St. P. 1793: 129). Den är dock något
mera klandrande, hvilket förklarar, att vi ej återfinna denna kommenterade
upplaga i Kellgrens bibliotek.
2 Äfven anmälan om Bellmans öfversättningar af Gellerts fabler (St. P.
1794:56) förskrifver sig nog från Kellgren. Särskildt tyckes mig slutomdömet om
en god författares skyddslöshet mot en dålig öfversättare förråda honom. Om
båda se föröfrigt Weibull »Bellman som skald bedömd af sin samtid» (Samlaren
XVI, sid. 118—19).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
