Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Bidrag till kännedomen om Kellgrens kritiska verksamhet i Stockholms-Posten från och med år 1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 Sverker Ek
Vidare påvisar han, att "brist af likstämmighet är en följd af
ytterliga Stafnings-Reformationer" och ogillar hufvudsakligen ur
denna synpunkt ett försök " at bortkasta vissa utländska stafningssätt,
der vi äga andra lika ljudande i egit språk."
Som vi se, är Kellgrens åsikter i dessa punkter ganska moderata
och öfverensstämma bra nära med Svenska Akademiens af Leopold
utarbetade "Afhandling om Svenska Stafsättet" (1801).
Anmärkningsvärdt är dock, att Kellgren vill grunda ortografien på bruket,
etymologien och ögat, ej som Leopold enbart på det förra.
I sådana uttalanden är Kellgren vetenskapsman, men trots att han
annars var det mycket litet, skydde han dock ej mödan att
anmäla verklig facklitteratur. Upplysningstidens ringaktning häraf,
som den unge Kellgren så explosivt uttryckt i " Mina Löjen", hade han
nu alldeles gjort sig fri från. Detta är det storslagna i hans
granskning i detta fall, och det är därefter han bör dömas, ej efter de
enskilda anmälningarne, som mestadels ej kunde blifva annat än
referat.
Sin nya uppfattning visar han redan i uppsatsen "Om orsaken
till den ringa afsättning, som böcker äga i vårt land" t. ex. i dessa
sarkastiska rader: "Ömsom klagar man öfver brist på det Solida
i Vitterheten och det Roliga i Vetenskaperna; månne ej för at
finna ett önskadt skäl at förakta dem båda." Sina vackraste ord
finner han dock inför fjärde bandet av Hallenbergs " Gustaph Adolph",
hvilka verkligen äro ett program i denna fråga:
"Vi måste beklaga bristen af en egentlig Lärd Svensk Tidning,
der et sådant Arbete kunde blifva behörigen recenseradt. Kännare
af Historiska Vetenskapen behöfva väl ej denna anvisning för at
stadga sit omdöme och inse Författarens ovärderliga möda och
förtjenst i afseende på den af honom vidtagna method; hvilken de
allena äro i stånd at värdera. Men för hopen af Läsare och vår
Litteraturs ära, särdeles hos Utländigen, vore en ordentlig och med
granskning gjord Recension här ganska nödig. Det är derigenom,
en god Författare kan blifva snarast och säkrast känd för hvad
han är: ty genom några strödda ställens anföranden vinner han ej
mycket framför den medelmåttige, hvilken sällan är så jämt medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
