Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden af R. G. B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Små meddelanden.
1.
I Stagnelius "Samlade skrifter", ånyo utgifna af Eichhorn,
läses bland originaldikterna äfven en sonett, kallad "Menniskosinnet"
(II: 377). Jämför man den med en i samma band meddelad
öfversättning, "Sinnlighetens magt", från A. W. Schlegel, visar den sig
i emellertid i allt väsentligt identisk med denna. Originalet för
de båda öfversättningsförsöken är Schlegels sonett "Anhänglichkeit."
"Menniskosinnet" står i det hela något närmare originalet än "
Sinnlighetens magt".
I sin bok "Från nyromantikens dagar" har F. Vetterlund äfven
omnämnt, att Atterboms dikt "Dare! som bjöd henne höra" ej är
original, utan öfversättning från Amalia von Helvig, i hvars 1889
utgifna biografi (af Henriette von Bissing) originalet läses sid. 25
f. med affattningsåret 1797. Vetterlund frågar (sid. 53): "Har
originalet varit rent okändt och otryckt, ända till dess Henriette von
Bissing år 1889 utgaf sin ofvannämnda bok om fru Helvig?"
Svar: nej, originalet har varit kändt och tryckt förut, ehuru
Henriette von Bissing ej nämnt detta.
1828 lämnade Amalia von Helvig en utläggning af u
Lycksalighetens ö" i Morgenblatt für gebildete Stande. Denna utläggning var
späckad med öfverättningar, dels af Fouqué, som tolkat Svanhvits
sång, dels af fru Helvig själf. Bland hennes tolkningar —
anmärker Rydqvist i Heimdall 1829 — är näktergalssången den kanske
allra vackraste. Jämför man nu urtexten af 1797 med "öfversätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
