Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren, Samuel Olof Tilas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Oscar Wieselgren
Söker man i tidens visböcker, finner man den fullständigaste
villervalla i fråga om attribueringen. Äfven de bekantaste dikter gå ej
sällan under oriktiga namn, och det är klart, att den mera efemära
-dagspoesiens produkter måste löpa än större risk att förblandas
med hvarandra. Det är därför mycket ofta nästan omöjligt att
bland de talrikt förekommande, hvarandra motsägande uppgifterna
finna den riktiga, i synnerhet som stil och behandling i dessa dikter
vanligen icke förete några individuella särdrag, som kunna läggas
till grund för en attribuering. Men då det oftast endast rör sig
om poetiska bagateller, är den osäkerhet, som uppstår, icke af
någon alltför stor betydelse.
Utom de i Svenska Parnassen offentliggjorda dikterna blef
äfven efter Tilas död nästan intet af hans alstring tryckt. Blott
ett par af hans dikter intogos i Utile Dulcis Witterhets Nöjen —
del I Fattigdomen, del II Eåd till en Antiquarius och Grönsiskan.
Råd till en Antiquarius meddelades dessutom i Stockholms Posten
den 16 november 1785 under Tilas namn.
Emellertid hade verkligen, om man får lita på Apelblads uppgift,
Tilas under sina tidigare år ett par gånger ehuru anonymt framträdt
för offentligheten. I Anonymi et Pseudonymi Sveciæ, vol. 3 (U. Univ.
Bibl. U. 234) tillskrifvas honom följande arbeten: Qwäde, om den
gyllene tiden då Caffe war i bruk, Glasögon at dermed bese
närwarande tider och Grafskrift öfwer en siutio års mö, alla skillingtryck
från 1767. Dessutom förekommer Tilas namn ännu ett par gånger
hos Apelblad; dels uppgifves han som öfversättare af "En lustig
historia och beskrifning om Esopi sällsamma lefwerne och
äfwen-tyrer", 1766, dels har Olof Andersson Knös på Bergklints auktoritet
antecknat honom som författare till den år 1765 tryckta satiren
Luft-Slottet, som Apelblad tillskrifvit en i öfrigt obekant Andreas Gottl.
Herkepæus.1 Eichhorn har emellertid på grund af en anteckning på
ett exemplar i Kungliga Biblioteket frånskrifvit Tilas denna dikt.
Mot detta kan anföras, att Bergklint ej blott genom uppgiften till
Knös visat, att han ansåg Luft-Slottet som sin lärjunges arbete,
1 Knös anteckning har följande lydelse: L. Baro Sam. 01. Tilas, teste
Ol.’Bergklint. Den är ej signerad, men på Knös stil kan man ej misstaga sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
