Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Wieselgren, Samuel Olof Tilas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 Oscar Wieselgren
sedermera i än högre grad utvecklats hos Creutz och Bellman; så
exempelvis i följande vackra rader (Tidsfördrif n:r 64, utan titel
tryckt i Svenska Parnassen):
Daphne wår Himmel mulnar
Yackraste tiden flyr
Skogarnas fägring gulnar
Hösten oss bryr!
Blomstren försvinna
Men ack Herdinna
De oss påminna-
Att när vi klaga,
Nöjen bedraga
Yi blott må laga
Att en beständig Wåhr
I Kjärlek rår.
Utan att göra sig skyldig till öfverdrift kan man säga, att Tilas
här lyckats få in något af den stämning, som utgör en bland de
förnämsta egenskaperna hos samtidens bästa naturskildrande diktare. —
Samma veka idyllton som här råder också i en annan af Tilas dikter,
skrifven till den kända airen "Annette à Tage de quinze ans" ur
Favarts Annette et Lubin; dess vackra inledningsstrof låter oss ana,
hvilken fin och känslig blick för naturens skönhet Tilas ägde:
Den milda våren börjar rå,
Se träden bröllopsklädda stå
I hvita Blommors Robe de Cour
Hvart blad jag skådar
Mitt öga bådar
En ny natur.
Verserna, riktade till en herdinna för att beveka hennes hjärta
vid tanken på naturens korta fägring, sluta med ett motiv, som
tillhör kärleksdiktens vanligaste:
Låt skogens dufvor lära dig
Att ömt förena dig och mig.
Låt oss på Fiärilns glada vis
Yar kärlek reta,
I gräset leta
Yårt Paradis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
