Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Konungastyrelsens författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Henrik Schück
De regimine principum. Detta arbete åter skrefs såsom en
uppfostringslära för Filip den sköne, som var född 1268 och blef myndig
1285. Senare än 1285 kan De regimine principum därför ej vara,
och då bokens innehåll icke kan vara afsedt för en lärjunge under
12 år, kan den ej vara författad före 1280. Och vidare är det
tydligt, att detta arbete väl ej omedelbart blifvit bearbetadt på svenska.
Med all sannolikhet skrefs således Konungastyrelsen minst ett eller
par decennier efter 1280. *
Af språkliga skäl framgår, att arbetet knappast kan vara yngre än
1350, och sannolikt har, af språket att döma, skriften tillkommit
snarare närmare midten af århundradet än under dess första
decennier. Vidare påpekar Södervall ett uttryck i själfva skriften, som
häntyder på tiden efter 1318. Ægidius talar om tyranner, som
"pro-prios fratres et nimia sibi consanguinitate conjunctos venenant et
peri-munt." Denna fras återgifver den svenske författaren: att tyrannen
icke sparar ens bröder eller fränder, utan söker fördärfva deras lif på
hvad sätt han kan, "medh förgärningom, fördervilsom, †ängilsom ole
fulan död11, och i detta tillägg finner Södervall med rätta en
hänsyftning på härtigarne Eriks och Waldemars död 1318. På ett
annat ställe talar författaren, utan att här äga något stöd i sina
källor, om den olägenhet, som valriket medför, särskildt då barn
väljas till konungar, något som haft mycket skadliga följder för de
land, där detta skett. Äfven häri torde man äga rätt att se en
hänsyftning på förhållandena i Sverige efter 1319.
Perioden 1280—1350, inom hvilken skriften måste förläggas,
torde således med all sannolikhet böra förknappas till perioden
1320 — 1350.
Men enligt min mening kan man komma tidpunkten ännu
närmare. Liksom Ægidius’ arbete är Konungastyrelsen en
uppfostringslära, afsedd för en ung konung. Den måste vidare vara skrifven
ännu innan denne blifvit myndig, men efter det han fyllt tolf år.
Hvad nu Sverige beträffar hafva vi ej många att välja på, endast
tre: Birger Magnusson, Magnus Eriksson och Erik Magnusson. Birger
Magnusson blef konung 1290 och var troligen född 1280. Hans
myndighetsålder är ej känd, men han kröntes 1298, och om arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
