Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Konungastyrelsens författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Henrik Schück
Philippus hafva aflidit mellan den 7 okt. 1330, då Karolus ännu blott
kallas kanik, och 9 jan. 1333, då denne bär titeln dekanus. (Sv. Dipl.
2807, 2957). Länge kan Karolus då ej hafva innehaft detta ämbete,
ty först den 30 jan. 1334 hade man i Avignon fått underrättelse
om Philippus’ död och utnämt Martinus de Chalencomo till hans
efterträdare (Sv. Dipl. 3029). Det är väl därför sannolikt, att
domkapitlet i Linköping passat på och utnämt Karolus till dekanus
omedelbart efter Philippus’ död, som först i slutet af 1333 blef känd
af prebendejägarne i Avignon. Antagligt är således, att 1332 varit
Philippus’ dödsår, och han skildes, som häraf framgår, hädan samma
år som Magnus Eriksson såsom myndig konung tillträdde regeringen.
Under den första tiden af sitt kansleriat hade Philippus Ragvaldi
troligen föga beröring med den unge konungen, som endast var ett
fem års barn, då Philippus utnämdes till kansler. Som det vill
synas vistades också Magnus Eriksson hela den första tiden hon sin
moder, prinsessan Ingeborg, ända till dess att hon 1327 gifte sig
med Knut Porse. Härtiginnan gjorde endast tillfälliga besök i
Sverige, hvars regering sköttes af drotset, kansleren och det öfriga
rådet. Men 1327 skildes den unge konungen med all sannolikhet
från sin moder, som nu stäldes alldeles utanför styrelsen i Sverige
och Norge. Han var då elfva år, och hans egentliga uppfostran
till konungens kall kunde därför börja. Under den första tiden
vistades han troligen för det mesta i Norge. I Sverige var han
väl på besök under hösten 1327 (Sv. Dipl. 2623, 2624), åtminstone
sannolikt, men sedermera tyckes han hafva uppehållit sig i Norge
ända till hösten 1329, då åtskilliga bref förutsätta hans personliga
närvaro i Sverige (Sv. Dipl. 2734, 2735, 2736, 2737, 2738, 2739),
och något bevis för att han under återstoden af omyndighetstiden
rest tillbaka till Norge, finnes, så vidt jag kunnat se, icke.
Däremot hafva vi från 1330 och 1331 flera svenska handlingar, som
tydligen utfärdats i konungens personliga närvaro (Sv. Dipl. 2773, 2798,
2809, 2836, 2845, 2867). Man måste således antaga, att konungen,
åtminstone hufvudsakligen, vistats i Sverige från det att han blifvit
tretton år, tills dess att han vid sexton blef myndig. Detta var nu
visserligen icke i öfverensstämmelse med den gamla unionstraktaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
