Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, En medeltida balladstrof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En medeltida balladstrof 57
öfverfört det till Orkenöarnas helgon. I värkligheten var hjälten
ett annat helgon med samma namn, åt hvilket kyrkan i lilla
sachsiska staden Kölbigk var invigd, och det är järtecknet om denne
Magnus, som i Codex Bildsteneanus tillskrifves Orkenöarnas jarl.
Jag vill då efter Schröder i korthet redogöra för uppkomsten
af den legend, i hvilken den nyss citerade balladstrofen förekommer.
År 1020 eller 1021 tyckes en märklig händelse hafva inträffat
i den lilla staden Kölbigk. På julaftonen blefvo några personer
gripna af den särskildt under medeltiden mycket vanliga danssjukan,
och på några få år, nästan omedelbart därefter, utbildades detta
faktum till en hel legend, hvars hufvudinnehåll till en början
antagligen var följande:
I stället att bevista mässan hade en samling ynglingar och
flickor företagit sig en dans på kyrkogården. Men straffet hade
icke uteblifvit. Alla hade de genom den helige Magnus’ ingripande
slagits af danssjuka, så att deras lemmar kommit i en ständig
spritt-ning, och från kyrkogården i Kölbigk hade de — likt den evige
juden — drifvits ut i världen att öfverallt genom sin hemska
sjukdom vittna om den makt, med hvilken Kölbigk-kyrkans helgon
satt inne.
I den formen var legenden troligen i hufvudsak fullt riktig,
och redan så tidigt som 1038 höra vi den omtalas. I klostret
Herfelds annaler för 1038 finnes nämligen följande anteckning:
Inter sanatos advenit unus ex illis qui in Colubecce, quod
interpretatur "prunarum rivus", coream illam famosam duxerant, tremulus
per annos iam viginti tres. Hic ibidem sanus factus, Ruthart
no-mine, servicio Sancti Wigberti se tradidit.
Notisen är säkerligen fullt historisk. Annalernas författare,
Lambert af Hersford, inträdde väl först 1058 i klostret, men den
abbot, som då styrde detta, abboten Meginher, var abbot under åren
1035 —1059, således såväl då Ruthard inträdde i klostret som då
Lambert blef munk, och om än dessa två aldrig personligen känt
hvarandra, funnos likväl i klostret utom själfva abboten många, som
hade varit samtida med bägge. Notisen kan därför ej annat än
vara fullt historisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
