Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anton Blanck, En nyfunnen fortsättning till Erik Gustaf Geijers Feodalism och Republikanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En nyfunnen fortsättning till Geijers Feodalism och Kepublikanism 7$
alla andra öfverlägsna, blefvo det rikaste folk i verlden utan att
ändra den republikanska enfalden i sina seder, den största
händels-och sjömagt, som Historien ditintills sett; och allt detta till större
delen, under den fortsatta sjelfständighetsstriden mot Spanien innom
föga mer än ett halft århundrade, och utan några lysande bedrifter,,
men genom klokhet, ståndaktighet, måttlighet. — Med skäl må
man väl vid denna betracktelse med hänseende på dessa
republikaners vackra valspråk utropa: det är genom sådana dygder, som
af små saker bli stora! (Concordia res parvæ crescunt). Det är den
ljusa och aktningsvärda sidan af taflan. Men den har äfven sin
mörka sida, som ej får lämnas ur sikte. Det utmerkande, ha vi
sagt, i den Holländska handeln och Colonialsystemet var, att de
aldrig omedelbart af regeringen styrdes. Den förlät sig i dessa
afseenden på den nationella andan, och nöjde sig att ordnande träda
emellan, då denna mellankomst för att sämja interessena behöfdes.
Så var det på Generalstaternas föranledande, som de serskilda fria
associationerna för Indiska handeln, som genom öfverdrifna
specula-tioner skadat sig, sammanträdde och bildade (sedan 1602) det
Holländska Ostindiska Compagniet med uteslutande rättigheter till
Holländska handeln på andra sidan Cap och Magellanska sundet.
Att inrättningen var tjenlig för tiden, emedan stora företag fordra
ordning och concentrerade krafter visade väl utgången, då det vär
Compagniet, som stiftade Hollands stora Indiska Handelsvälde.
Deremot kan man med skäl påstå, att Republiken försummat att i rätt
tid lossa på detta handelstvång, förgätande att friheten är i alla
saker blomman och frukten, fast grunden med stränghet behöfver
läggas. Förnämsta orsaken var väl, att Compagniet blef en så stor
ej blott mercantilisk, utan äfven genom sina privilegier af egen
regering öfver de Indiska besittningarna, en så stor politisk magt,
att denna stat i staten, mägtig nog att altid bibehålla och förstärka
sina privilegier, sluteligen nedtyngde den egenteliga staten och
bragte den ur jemnvigt. Hvad som skulle vara skeppjullen, blef
skeppet och på denna börda utsläpade sluteligen detta sina krafter.
Man har sedermera sett erfarenheten upprepad. Förgäfves
undandrog sig Republiken efter Utrechtska freden deltagandet i den Eu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
