Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Mortensen, Runebergs förebilder än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runebergs förebilder än en gång 141
viktigaste, mest djupgående inflytandena äro också de osynligaste
och därför också de svåraste att påvisa och kunna icke på detta
sätt demonstreras. Det är t. ex. icke synnerligen svårt att
uppvisa ett samband mellan ofvannämnda scen i Nadeschda och
motsvarande ställe i Hernani, men något större intresse är icke
förbundet därmed. Stället har ett visst kuriositetsvärde, därför
att det är den enda gång som Runeberg upptagit något af
en fransk skald, då han eljest karakteristiskt nog hade en
djup motvilja för fransk kultur. Men det är också nästan allt.
Runeberg har endast lånat material af Hugo utan att låta dennes
behandlingssätt influera på sitt eget. Huru mycket djupare och
betydelsefullare är då icke den roll Goethe spelat i utvecklingen af
Runebergs skaldskap! Men huru mycket svårare är den icke att
framlägga. Äfven om en eller annan recensent vid dikternas
framkomst påpekat vissa detaljlikheter, har knappast någon insett hela
omfånget af den påverkan som ägt rum emellan de båda skalderna.
Därför kan man icke heller vid uppsökandet af förebilderna
inskränka sig till att endast demonstrera de ordagranna lånen. Detta
har naturligtvis alltid sitt fulla berättigande. Ett dylikt
framtagande af parallellställen belyser alltid verket från någon synpunkt
och är särskildt af värde sorn textkommentar samt klargör ofta
rent stilistiska egenheter. Men vill man med förebildernas
tillhjälp uppvisa hufvudgången af författarens utveckling och hans
ställning till och betydelse för sin samtids andliga rörelser, räcker detta
medel icke till, utan sådana af mera generell art måste då utnyttjas.
Hela problemet är nämligen långt mera sammansatt. Må det tillåtas
mig att belysa detta med ett exempel som ligger något utanför den
nuvarande diskussionen. Balzac har skrifvit en roman, som heter
"Père Goriot". Den skildrar en spannmålshandlare, som under
revolutionens oroliga tider tjänat en millionförmögenhet genom
hvarjehanda spekulationer. Denne man har två döttrar, som han
med ekonomisk uppoffring för sig själf bortgifter med baron de
Nucingen och comte de Restaud. Fadern älskar blindt sina båda
döttrar. Han lefver själf i ett fattigt pensionat endast för att
kunna tillfredsställa deras omätliga begär efter lyx och öfverflöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
