Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Mortensen, Runebergs förebilder än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 Johan Mortensen
Döttrarne utplundra honom hjärtlöst och se ned på honom. En af
bokens sista sidor visar oss dem vid faderns dödsbädd ännu
tvistande om arfvet.
Hvem skulle uti denne kälkborgare och hans döttrars öde
ana historien om sagornas stolte kung Lear och hans båda elaka
döttrar. Och likväl är så fallet! Men icke lär man kunna
uppvisa denna förbindelse mellan de två mästerverken med
lösryckta ord eller rader. Likheten går djupare och är abstraktare
än så. Huru då finna den? Först och främst genom att
framhäfva likhetspunkterna såväl som olikheterna mellan de båda
dikterna. Père Goriot älskar liksom kung Lear blindt sina döttrar
och han bestraffas därför. Liksom kung Lear mellan sina döttrar
delar sitt rike och själf som en tiggare måste bedja om deras
allmosor, öfverlåter Père Goriot hela sin förmögenhet åt sina döttrar.
så att han själf lefver utblottad. I full öfverensstämmelse med sin
pessimistiska världssyn har Balzac uteslutit den tredje dottern, den
goda och milda Cordelia. Balzacs lifsyn är så mörk, att han icke
kan tro på en så naiv och uppoffrande kärlek som hennes. Man
kan ytterligare styrka denna likhet genom att uppvisa att
Shakespeare rundt omkring i den franska litteraturen under början af
1800-talet öfvade ett genomgående inflytande och genom att visa, att
det icke minst är fallet i hela Balzacs diktning.
Mera allmänt taget finnes det två sätt att klargöra sambandet
mellan olika författare. I det ena fallet utgår man från det enskilda
uttrycket, från själfva tonen och klangen i föredraget; i det andra
fallet uppvisar man den större eller mindre likheten mellan två
motiv, en viss allmän likhet i behandlingssättet eller vissa idéer
som äro gemensamma, idéer af sådan art, att de karakterisera en
speciell kulturperiod. W. Scott är uppfinnaren af en bestämd art
af realism; denna återfinnes i sina allmänna drag hos Runeberg,
trots stora ögonskenliga olikheter (den ene skrifver på prosa
historiska romaner, den andre skrifver på vers o. s. v.). Man är då
berättigad hänföra den senares manér till den förres.
Hvilken metod, som i ett visst gifvet tillfälle skall användas,,
beror på många olika faktorer. En af dessa är författarens eget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
