Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Mortensen, Runebergs förebilder än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 Johan Mortensen %
nom studium af tyskarne nått till den. Jag betviflar icke, att
det är den förra åsikten, som mer eller mindre omedvetet ligger
bakom den vanliga uppfattningen af detta problem i
Runebergsforskningen. När det gäller ett andligt fenomen gör man vanligen
icke klart för sig, huru rent af orimligt det är, att det två eller
flera gånger efter hvarandra skulle kunna upptäckts. Man behöfver
endast betänka, att det bland alla andra ansträngningar ligger
omkring ett hundraårigt arbete af tysk filologi bakom denna
antikuppfattning, som Voss och Goethe sprider i Tyskland.
Jag återgifver här prof. Söderhjelms resonnemang om Elgskyttarne
(i Euterpeartiklen sid. 339):" Trots alla ansträngningar kan han
(Mortensen) icke komma öfver det faktum, att Runebergs första hexameterdikt
(" Vargen"), skrifven före hans bekantskap med den tyska klassiciteten,
är en skildring af i grunden samma slag som Elgskyttarne^ en
realistisk skildring med starka reminiscenser från antiken. Den
karaktäristik, Mortensen ger af denna ungdomsdikts olika versioner,
tyder på, att han ej känner den fullständigt, och han tyckes ej ens
ha läst Estlanders specialstudier öfver den. Det är klart, att en
mycket stor skillnad förefinnes i de två dikternas innehåll — man
kan ju genom Elgjakten se, hur denna småningom utbildat sig —
men det är knappast nödigt att säga, att "denna större och mera
omfattande uppfattning af ämnet" beror på ett inflytande "från de
tyska hexameterdikterna och Walter Scott". Söderhjelm vill i stället
förklara den fördjupning, som finnes i den senare dikten af
intrycken från Saarijärvivistelsen och hans större mognad. "Att han
yttermera från en enbär jaktberättelse öfvergick till en liten
kärlekshandling som medelpunkt och öfverhufvud koncentrerade sin
plan och utarbetade den med större konstnärlighet, behöfver väl
icke skyllas något litterärt inflytande."
Som jag själf upplyst läsaren om i Samlareartikeln sid. 26 känner
jag icke " Vargen" annat än genom den analys och de citat, som finnas hos
Strömborg (III, 330) och hos Estlander. (Hos den senare dels i
"Runebergs skaldskap" sid. 39 dels i "En skolpojksdikt af Runeberg." Sv.
litteratursällskapets förhandl, och upps. 4.) Men detta är mer än
tillräckligt för mitt ändamål. Dessa båda författares citat och redo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
