- Project Runeberg -  Samlaren / Trettionde årgången. 1909 /
44

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Stagnelius och Chateaubriand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44 Fredrik Böök

drig återupprepat. Men helt säkert har Stagnelius från den beun-
drade skalden erhållit djupare och fruktbarare impulser. För att
komma dem på spåren måste vi göra oss redo för, huru Chateau-
briands hufvudverk Les Martyrs skall hafva verkat på den unge
skalden.

Les Martyrs skildrar icke blott motsättningen mellan den an-
tika mytologien — representerad af homeriden Démodocus och hans
dotter Cymodocée — och le merveilleux du christianisme, den
skildrar äfven motsättningen mellan den naturliga mänskan och
den omvända, mellan sinnesruset och den religiösa extasen. Den
förra motsättningen är dess hufvudtema ur tekniskt-poetisk syn-
punkt, den senare är dess ämne ur psykologisk synpunkt.

Det är framför allt Eudore, Les Martyrs egentliga hjälte, som
upplefver denna senare motsättning. Han är född i ett kristet
hem, men kommer redan som yngling till Rom såsom gisslan. Där
glömmer han i världsvimlet bort sin barndoms religion och blir
utesluten ur det kristna brödraskapet på grund af sitt sedeslösa lif
och sin gemenskap med afgudadyrkarna. Han lefver samman med
sina vänner ett förfinadt njutningslif. Den grekiska poesiens fiktio-
ner lefde upp för honom, när han såg sjungande och dansande flickor
efterbilda nereidernas lekar i Neptuni grotta. Vid hafsstranden i
Bajae i den rika och sköna världsdamen Aglaés trädgård hvilade
vännerna rosenkransade och tömde vinbägare till skönhetens och
kärlekens ära. Till lyrans ljud sjöngo de ljufva sånger, som Eudore,
när han för en krets af vänner skall skildra sin ungdoms förvillel-
ser, återger på följande sätt:

"Loin d’ici, bandelettes sacrées, ornements de la pudeur, et
vous, longues robes, qui cachez les pieds des vierges, je veux
célébrer les larcins et les heureux dons de Venus! Qu’un autre
traverse les mers, qu’ilamasse les trésors de THermus et du Gånge,
ou qu’il cherche de vains honneurs dans les périls de la guerre;
pour moi, je mets toute ma renommée à vivre esclave de la beauté
qui m’enchante. Que j’aime le séjour des champs, les prés émaillés,
le bord des fleuves! Qui me laissera passer ma vie sans gloire
au fond des förets! Quel plaisir de suivre Délie dans nos carn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 2 13:09:28 2007 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1909/0052.html

Valid HTML 4.0!