Print (PDF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Stagnelius och Chateaubriand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagnelius och Chateaubriand . 45
pagnes, de lui porter dans mes bras 1’agneau qui vient de naitre!
Si pendant la nuit les vents ébranlent ma chaumiêre, si la pluie
tombe en torrent sur mon toit...."1
Men all skönhet och njutning kunde icke göra Eudore lycklig.
En obeskriflig oro pinade honom, och hela världen kändes tom.
Efter många lidanden och irrfärder grydde ändtligen den himmelska
nåden i hans själ, och i sin glömda barndomsreligion återfann han
till slut den lugna och vissa salighet, som är oberoende af timlig
välgång. Genom kärleken till honom vinnes äfven Cymodoçée för
kristendomen. Denna unga flicka af Homeros’ ätt är i själfva ver-
ket en sinnebild på den grekiska poesien. När hon i Eudores
kristna föräldrahem sjungit de mytiska poemen till klangen af sin
lyra, svarar Endore med att till davidsharpans toner besjunga ska-
pelsen och paradisets skönhet, patriarkernas lif och Libanons dalar,
judarnas klagan vid Babylons älfvar och Guds storhet. Det är
under denna sång som Cymodoçée gripes af den kärlek till Eudore,
som för henne till omvändelsen och slutligen till martyrdöden.
Det ligger i detta en symbolisk betydelse, som Chateaubriand ut-
trycker i orden: "Fille des beaux-arts qui séduisent les foibles
mortels, elie fera passer sous le joug de la croix les charmes et le
génie de la Grêce".2
Denna Eudores och Cymodocées omvändelse från den grekiska
sensualismen till den kristna mystiken kan knappast ha undgått att
göra ett djupt intryck på Stagnelius. Eudores historia måste ovill-
korligen ha verkat på honom som en spegelbild af hans egen. Den
är det mest mänskligt gripande i hela Les Martyrs, framför allt
därför att den ger ett uttryck för Chateaubriands egna bittra er-
farenheter. Äfven hos den svenska skalden hade barndomens reli-
giösa intryck utplånats, äfven han hade förtrollats af den grekiska
fabelvärldens skönhet, hade oifrat åt vinet och kärleken. Den an-
tika idyllens pastorala erotik hade fyllt hans fantasi. Eudores
sång, som nyss citerats, verkar alldeles som ett sammandrag af
hela Stagnelii ungdomliga erotiska poesi, med dess hymner till
3 Les Martyrs, början af femte boken.
2 Les Martyrs, slutet af tredje boken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
