Print (PDF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Stagnelius och Chateaubriand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagnelius och Chateaubriand 51
traster, äro i denna dikt endast olika former för världens falska
lockelse och öfver dem båda går botgöringsvägen "till den eviga
fridens hem".
Det är i denna riktning Stagnelii senare diktning utvecklar sig.
Sjuklingens aftonpsalm1 (1815), Till dygden* (1817) — jag väljer
exemplen bland de fåtaliga daterade dikterna — peka vidare framåt.
1817 ser Wladimir den store, som är ett kristet epos, dagen, 1821
Liljor i Saron med Martyrerna. Och samma anda talar ur de flesta
af Stagnelii efterlämnade dikter. När han återkommer till antiken
i’ Bacchanter ne (1822), så är det icke längre den hädonistiska antik
som han en gång hade vändt sig bort ifrån, det är, trots hans för-
säkringar i företalet; en rent romantisk antik, som han förhärligar
i Orfeus’ gestalt.
Det är nu långt ifrån min afsikt att häfda, att inflytandet från
Chateaubriand varit afgörande för denna Stagnelii utveckling, ty-
dén låg helt säkert i allt väsentligt förut bestämd i hans väsens
sällsamma daning. Om någon, hör Stagnelius till de både i lif och
dikt predestinerade. Jag tror till och med att man skulle kunna
påstå tvärtom: just därför att Stagnelius till sitt innersta väseri
var kristen romantiker, gjorde Chateaubriand ett så djupt intryck
på honom. Men detta frigörande af den djupaste personligheten
hos Stagnelius, som ägde rum omkring år 1815, och som utan tvif-
vel stod i samband med den sjukdom, hvarom Sjuklingens afton-
psalm, daterad detta år, bär det första vittnesbördet, — denna fri-
görelse har dock med all säkerhet underlättats af bekantskapen
med Chateaubriands kristna poesi. Den af pseudoklassicitetens offi-
ciella antiksvärmeri uppfyllde poeten mötte hos den franske skalden
en alldeles ny poesi, den kristna, den bibliska. Han fann hos ho-
nom hänvisningar till helt nya stoffområden. Härur har han hämtat
kraft att bryta med de tidens poetiska moderiktningar, som hans-
diktning förut troget afspeglat, och hans konstnärliga originalitet
har vuxit.
Man kan i detalj uppvisa denna Chateaubriands väckande och
2
Samlade skrifter I, s. 421.
Samlade skrifter T, s. 265.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
