Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Stagnelius och Chateaubriand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Fredrik Böök
hvilken källa till betraktelser för resenären! Allt är fördoldt, allt
är okändt i universum. Är icke mänskan själf ett sällsamt myste-
rium? Hvarifrån strålar den blixt, som vi kalla tillvaro, och i
hvilken natt skall den slockna? Den Evige har ställt Födelsen
och Döden, i skepnad af två beslöjade fantomer, vid de båda grän-
serna för vår bana: den ena frambringar det oförklarliga ögonblick,
som är vårt lif och som den andra hastar att uppsluka."
Den dragning mot det gåtfulla som biktar sig i dessa satser
är för visso nära besläktad med den drift, som tvingade Stagnelius,
att försänka sig i den orientaliska kristendomens mest öfversvinn-
liga läror och att stiga upp i den Svedenborgska andevärldens
translunariska ängder, som kom honom att grubbla öfver de eleu-
siska mysteriernas hemligheter och planetkonstellationernas outrann-
sakliga sammanhang med mänskornas lif.
Men trots detta tillhör Chateaubriand en annan typ af roman-
tiker än Stagnelius. Hans romantiska känsla var indämd i den
kristna dogmen. Hela hans behof af under, af bottenlös spekulation
tillfredsställdes inom den ram, som religionen anvisade honom.
Där fick ock hans oändlighetslängtan luft och rymd tillräckligt, och
utanför detta fridlysta och hemlighetsfulla område låg världen klar
och skarp i konturerna.1 Hans natur var disciplinerad nog att dra
denna gräns, som med knifhvass skärpa skilde nattens dunkel, ett
hemvist för drömmen och aningen, från dagens ljusa sol, tankens
och handlingens valplats. Barn af en verklighetskärare, nyktrare
ras, var denne romantiker förtrogen med diplomatkabinettens intri-
ger och byråkratiens lönngångar, han förfogade öfver ett släktleds
arf af praktisk handlingskraft och öfverblickade som minister Euro-
pas politik. Författaren till Be la nature du mystere stod trots sin
metafysiska oändlighetstörst lugn och hemvan midt i verkligheten.
Hur oändligt osäkrare balanserad var icke Stagnelius! Med
germansk innerlighet och germansk måttlöshet anammade han den
1 Man kan jämföra honom med Eichendorff. Hos honom låg det roman-
tiska lika exklusivt i hans sensibilitet gentemot naturintrycken. Allt hans
oändlighetsbehof utlöstes på denna punkt, och för öfrigt var han en klok och
nvkter ortodoxt katolsk ämbetsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
