- Project Runeberg -  Samlaren / Trettionde årgången. 1909 /
71

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lidnerstudier 71

italienska operan — men af okänd anledning sändes han i stället
till Göttingen, då Tysklands förnämsta universitet, för att under
Heyne studera grekiska tragedier och därifrån till Paris, där han
stod under Creutz ledning. Nästan alla de verk vi känna af honom
från denna tid ha dramatisk form, och det torde därför, innan vi
öfvergå till dem, vara nödvändigt att göra en öfversikt öfver det
allvarliga dramats ställning vid denna tid utomlands och hemma.

Vi kunna då öfverallt i Europa konstatera samma utvecklings-
gång: den fransk-klassiska tragedien förlorar allt mer terräng gent
emot inflytandena från engelsk dramatik och från antiken. Ej
minst tydligt märkes detta i Paris, som fortfarande — särskildt då
det gäller teatern — är Europas litterära hufvudstad.

Redan Voltaire hade tillfogat den fransk-klassiska tragedien
ett afgörande nederlag, då han kom hem från England med hufvu-
det fullt af Shakspere och ett par tragedier "i engelsk smak" i
portföljen. I företalet till Brutus är redan den kritik af de stora
fransk-klassiska tragöderna börjad, som sedermera fortsättes under
hela seklet i allt hetsigare och hänsynslösare ton. Voltaire hyllar
dem ännu som sina stora mästare och finner de engelska pjäserna
"monstruösa". Men de ha dock några underbara scener, och
hvarför ej införa några af deras nyheter i den fransk-klassiska tra-
gedien. Denna är "snarare en konversation än en händelse"; hvar-
för är man så rädd att låta handlingen försiggå på scenen, att
släppa in folkmassorna eller låta miljön vara någon annan än
Rom eller Grekland? Hvarför ej upptaga vålnaderna, som hos
Shakspeare göra så god eifekt, hvarför vara så ängslig för att våga
ett mord på scenen? Hvarför hålla på rummets och tidens enheter,
som blott förhindra en liflig scenisk handling? Det är dessa frågor,
som Voltaire gång på gång framställer, då han jämför det franska
dramat med det engelska. Och han försöker också att införa de
reformer, han påyrkat. Han låter folk af alla nationaliteter upp-
träda på scenen och gör sig särskildt en ära af att upptaga ämnen
ur fransk historia. Han söker — om också inom mycket blyg-
samma mått — skänka en viss lokalfärg åt sina tragedier. Han
drar sig ej för att visa åskådaren "la scêne ensanglantée"; det är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1909/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free