Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Martin Lamm
den i La Harpes Mélanie. I Tyskland har genren sin främste re-
presentant i Leisewitz’ Julius von Tarent.
Vi se alltså, hur dramat så småningom utvecklat sig till ett
scenstycke, med starkt patetiskt och känslosamt innehåll, utan
större intresse för den psykologiska analysen, men med noggrann
observation af alla själslifvets patologiska yttringar. Det är inga
fint utmejslade karaktärer man möter på scenen. Hvarken förfat-
tare eller åskådare ha tid till några själsstudier under handlingens
våldsamma prestissimo. Tyrannen och de förtryckta, brottslingen
och hans offer äro alla medryckta i en storm af lidelser, alla öfver-
väldigade af sina känslor, blodtörst, hämndbegär, måttlös förtviflan,
elegisk sorg. Förbannelser och tårar, passionerade kärleksförkla-
ringar och vanvettsutbrott bilda en fullkomlig hexsabbat. När or-
den ej räcka till, ersättas de af osammanhängande utrop eller gester.
Alla känslor äro spända till det yttersta; man har stundom det in-
trycket att författaren och hans personer lefvat i ständig feberyr-
sel. Det torde kanske än en gång böra påpekas, att den viktigaste
faktorn i denna dramats förvandling är Shakspere, såsom han af
samtiden uppfattades. För såväl beundrare som belackare stod han
som konvulsionernas och yrselns skald, som skildraren af vanvett,
giftmord och vålnader. Och man kan tydligt visa hur hans infly-
tande stiger ju mer han blir känd. Sin höjdpunkt når det just vid
den tid, då Lidner kommer till Paris. Le Tourneurs öfversättning,
hvars påbörjande vållat en långvarig litterär strid mellan smakdo-
marne, är fortfarande under utgifvande, och Ducis söker att i fransk
omgestaltning göra hans dramer njutbara för Parispubliken och
möjliga att spela på scenen. I Creutz’ bibliotek1 fanns Le Tour-
neurs öfversättning, och vi skola också se att Lidner begagnat sig
af den.
Som synes, har jag vid denna framställning hufvudsakligen
dröjt vid franska teaterförhållanden. Den tyska scenen befann sig
vid tiden för Lidners Göttingenbesök ungefär på samma stadium,
ehuru utvecklingen där gått något långsammare. Men man torde
1 Förteckningen öfver Creutz’ omfattande bibliotek finnes i bouppteck-
ningen i Svea Hofrätts Arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
