- Project Runeberg -  Samlaren / Trettionde årgången. 1909 /
103

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lidnerstudier 103

diktartemperament än alexandrintragedien, och därför blef det de
musik-dramatiska formerna, operan, oratoriet, kantaten, som han
med förkärlek valde för sina dikter.

Warburg anser Medeas ämne "för tragiskt för att rätt passa
till en dåtida operatext." Det synes mig, som om detta uttalande
ej fullt toge hänsyn till den dåtida operans ämnesval och inten-
tioner.

Under 1700-talet hade nämligen operan på allvar förverkligat de
anspråk, med hvilka den redan från början framträdt, att förnya den
grekiska tragedien. (Man trodde nämligen fortfarande denna ha
varit alltigenom sjungen). Den valde gärna högstämda tragiska
ämnen, särskildt ur den klassiska ämneskretsen. Och äfven kritik
och publik började alltmer betrakta operatexten som ett seriöst
drama med litterära anspråk, ej som ett likgiltigt komplement till
musiken.

Den, som gett operan dess nya maktställning, var framförallt
Metastasio. Lika varmt beundrad af Voltaire som af Rousseau
gjorde "Italiens Sofokles" sitt triumftåg öfver hela världens opera-
scener. Ingen tidigare eller senare italiensk skald torde ha åtnjutit
en så vidsträckt popularitet. Att Creutz kände honom väl står
utom allt tvifvel. Han var t. o. m. en af de förnäma subskriben-
terna på den lyxupplaga af hans verk, som år 1780 började utges
i Paris. Metastasio gaf operatexten en fast byggnad genom att
forma dess intrig efter den fransk-klassiska tragediens mönster.
Han upptog också dennas klara, en smula abstrakta karaktärsteck-
ning och dess fina psykologiska analys. Men han afstod därför ej
från operans gamla privilegium, att fritt få sväfva in på det öfver-
naturligas gebiet; och han afstod ej heller från att ge publiken den
färggranna ögonfägnad, som den väntade sig af en opera. Triumf-
tåg, mytologiska scener, baletter o. s. v. allt inrymdes, så vidt
möjligt utan att göra intrång i själfva handlingen. Han lät slutli-
gen ej det dramatiska elementet tränga undan det lyriskt-musika-
liska. Handlingen blir aldrig så liflig, att ej hvarje hjälte eller
hjältinna hinner sjunga en vacker aria före sin sortie. I Metastasios
melodramer kunde Tassos och Racines världar mötas, utan att någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1909/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free