Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidnerstudier 117
Viktigare är att den följande skildringen af den storm, som
Medea uppväcker midt under bröllopet, liksom hela första ak-
tens dekoration lånats från Pellegrins opera Medée et Jason.
Några verbala likheter finnas ej; men hela situationen, då midt
under sjömännens glada sång hafvet rusar upp på stranden, sliter
loss skeppen och jagar bröllopsskaran på flykten, återfinnes där.1
Från samma opera synes mig äfven den scen vara lånad (A. 2, se.
7), där Medea i Orkus med furierna rådslår om Kreons och Kreusas
död. Hos Pellegrin liksom hos Lidner tvekar hjältinnan ännu i
underjorden att utlämna den älskade åt plågorna.
De viktigaste lyriska partierna äro emellertid andra aktens
drömscen och tredje aktens stridsscen. Warburg har velat härleda
"Drömmarnes" uppträdande ur spökscenen i Richard III och
nekas kan ej, att särskildt Jasons uppvaknande har något be-
släktadt med denna scen, som ju Lidner redan i Erik XIV visat sig
påverkad af. Men själfva idén att inlägga dessa pantomim- och
dansscener har Lidner nog fått från annat håll. Det är tydligt, att
vi här ha att göra med den förebild, som i företalet benämnes "Vestris
pantomimballet". Härmed menar Lidner säkerligen den för Paris-
operan gjorda bearbetningen af Noverres "ballet tragique", Medée et
Jason. Gaetano Vestris "dansade" där Jasons roll. Denna balett
brukade på samma sätt inläggas i tragedier och operor som divertisse-
ment. Själfva handlingen i drömscenerna står ej i något beroende
af Noverres balett. Den skildrar hufvudsakligen förhistorien, ar-
gonauterfärden. I handskriften hade mordscenen här redan fram-
ställts i drömform. Det var tydligen for att ej minska intrycket
af det verkliga barnamordet, som Lidner i den tryckta texten här
endast låter det antydas.
Ännu vackrare och verkningsfullare än drömscenerna äro den
tredje aktens krigsscener. De äro rätt främmande för den egentliga
handlingen. Det är Akast, son till den af Medea mördade Pelias,
1 Ett otvetydigt bevis för att Lidner känt till Pellegrins opera är, att han
därifrån lånat uppslaget att låta Jason af blödighet vägra att följa Medea till
barnen. (A. 1, s. 4: »Jag vil ej se hur Du Dit sista afsked tar, jfr. Pellegrin
A. 5, s. 4: »Non, voyez-les sans moi ces enfants malheureux.»)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
