Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 Martin Lamm
Man behöfver ej slå upp Atis och Camilla för att känna igen
Creutz. Uttryck som "fjärilns luft" eller "förtjusad jord" röja
tillräckligt sin härkomst. Än mer öfvertygande blir det dock, om
man konfronterar hela passagen med Camillas klagan i andra sången,
som tydligen klingat i Lidners öron:
Acli huru salt och nöjdt den Nymphens dagar rinna,
Som kan uti sig sjelf sin största tilflyckt finna,
Hos den ej hjertats sorg förvirrar dess förnuft.
Hon andas glädjen in med mårgon-rådnans luft,
Naturen ständigt ler och hennes siäl förnöjer,
När verlden för min syn blott sorg och mörker röjer.
Mitt hjerta förr så lugnt, som stilla källan var;
Men, ach! nu har jag blott mitt lugn i minnet qvar.
Och hur fullkomligt är ej hela tonen och stämningen i Creutz’
Daphne återgifven i "Drömmens" smältande vackra aria i andra
aktens tredje scen:
Ej Älskaren så lycklig är,
Då Hymen redan facklan bär,
Dä sin Gudomlighet han äger;
Som då? när oviss och försagd,
Han til des knän af hoppet lagd,
För första gång: Jag älskar! säger:
Och ser på hannes kinders snö
Hur morgonrodnan där uprinner,
Hon tala vil; men orden dö;
Ty kärlek ren på läppen brinner.
Ett halffödt ach! hon pusta hinner.
Dess Älskling vil ej höra mer:
Men straxt et känslors rus försvinner,
Som kärlek aldrig återger.
Ibland är det endast med Atis och Camilla i hand, som man
kan fullt förstå Lidners intentioner. Medeas ord (A. L se. 4):
Jag endast en gång dör om Du mig trogen blifver:
Jag tusen gånger dör om Du mig öfver gif ver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
