- Project Runeberg -  Samlaren / Trettionde årgången. 1909 /
129

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lidnerstudier 129

särskildt i Tyskland och Sverige.1 Lidner hade äfven praktiserat
denna form; samma år han utger Spastara, publicerar han i "Väl-
signade Tryckfriheten" fyra prosastycken i Gessnerstil, behandlande
pastorala och bibliska ämnen. Ett af hans efterlämnade prosa-
poem, "Parisiska bröllopet", spelar däremot i verklighetsmiljö och
skildrar, hur en ung hugenott under Bartolomeinattens blodbad får
se sin älskade nedstickas inför sina ögon.

Det kan ej heller nekas, att Spastara trots sin versifierade
form röjer en viss frändskap med dylika stycken, kanske mest i
stilen med dess ständiga konstpauser, dess afbrutna meningar, dess
halfkväfda utrop. Men den har dock högre aspirationer, den vill
vara ett "skaldstycke" i stor stil. Och den kommer därför nöd-
vändigt att närma sig den diktart, som tiden betraktade som den
rätta formen för högre lyrik, det pindariska odet. Det är ej lätt
att klargöra, hvad man vid denna tid menade med ett pindariskt
ode. Boileaus definition därpå i L’Art poétique accepterades i all-
mänhet fortfarande som den riktiga. Han betonar ju dess djärfva
flykt, dess energiska, inpulsiva stil och ej minst dess improvisato-
riska karaktär, dess förkastande af samvetsgrann komposition. Och
det är att märka, att Lidner redan för sina Fabler valt till motto just
hans bekanta rad ur denna definition: "Chez elie un beau désordre
est un effet de 1’art". Denna "beau désordre" framkommer däri-
genom, att skalden fritt hänger sig åt sina lyriska ingifvelser,
utan att pålägga sin fantasi för stränga tyglar. På 1770-talet hade
man dessutom allt mer börjat vända sig från Horatius, som förut
varit den faktiskt mest anlitade modellen för odet, till Pindaros
själf, som en mängd lärde — bland dem Lidners lärare i Göttingen,
Heyne, — börjat utgifva, öfversatta och kommentera. Man finner-
Horatius för tom, för veklig; man vill ha ett starkare patos, en
våldsammare stil, en mer obegränsad lyrisk entusiasm, och man

1 I denna form hade en annan jordbäfningsanekdot från Lissabons för-
störing år 1755 varit införd i Tidningar utgifne i Upsala år 1775 N:o 11 o. 12
i en (antagligen från tyskan) af kyrkoherde G. Gezelius verkställd öfversätt-
ning. Den skildrar med stark påverkan från Young hur två älskande åter-
finna hvarandra i den ödelagda stadens ruiner. Såvidt jag kan se, har den ej
spelat någon roll för Lidner.

Samlaren 1909. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1909/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free