- Project Runeberg -  Samlaren / Trettionde årgången. 1909 /
135

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lidnerstudier 13 5

digt följt alla skaldens intentioner som här. Thorild gör sig i sin
recension ett stort besvär med att ursäkta dess tyngd på vissa
ställen. Det är svårt att förstå, hvilka han menat. Ty ingenstä-
des, ej ens i de våldsammaste passagerna, brister versens välljud.
Med sin fullödigt musikaliska klang bär den upp hela stycket, slä-
tar öfver de löjliga momenten och skänker ökad glans åt de
sublima. Jordbäfningens fasor, hjältinnans förtviflan, skaldens egna
lyriska utbrott, allt får sin rätta valör, sin rätta belysning genom
detta böljande, ständigt växlande, aldrig monotona, rytmiska ackom-
panjemang.

Innan jag lämnar Spastaras Död måste jag dröja ett ögonblick
vid dess reflexionsinnehåll. Som bekant är s#kildringen gång på gång
afbruten af Lidners egna utgjutelser öfver försynens obegripliga
hårdhet, öfver mänskosläktets oförskyllda lidanden. Warburg har
visat, att dessa till stor del återgå på Voltaires berömda Poëme sur
le Désastre de Lisbonne. Jag behöfver ej här vidare inga på denna
dikt, som för Voltaire liksom för en stor del af hans samtid be-
tecknar slutuppgörelsen med den Pope-Leibnitzska optimismen.
Den ställer alla dem, som belåtet predika satsen om denna världens
förträfflighet, inför den naturkatastrof, som de nyss upplefvat och
frågar dem, hur de kunna förklara den med sin filosofi. Och den
drar med obönhörlig konsekvens slutsatserna: det onda finnes på
jorden, och Gud kan alltså ej på en gång vara allsmäktig och all-
god. Alla de frågor om hvarför, hvarifrån och hvarthän, som
människan ställer, bli obesvarade. Född att lida, utan att veta sitt
brott, har hon endast att sluta ögonen och nöja sig med en oviss
växel på framtiden.

Det som ledde Lidner till att upptaga Voltaires anklagelser
mot försynen, var naturligtvis likheten i ämnet. På nytt hade
mänskligheten fått upplefva en af dessa oförklarliga naturrevolter,
som gaf den en känsla af att stå hjälplös utan någon vakande
försyn öfver sig. På nytt måste man fråga sig, hvarför den alls-
mäktige låtit så många skuldlösa väsen förgås. För den, som lik-
som Lidner trodde på mänskohjärtats renhet och ädelhet, som lik-
som han kände broderskänslor för "uslingen" i alla länder och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1909/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free