Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidnerstudier 141
Från Templens mörkgrå torn hör midnatts timan slår!
Bland brutna silfver moln den kyska Månan går.
Det är rytmens trollkraft, ordens musikaliska valör, som här
fängslar. Och dikten har dessutom ett verkligt fulländadt parti:
episoden om nunnan Laura. Jag har ofvan antydt denna episods
samband med den inom sjuttonhundratalets litteratur så rikt före-
trädda klosterpoesien och särskildt med Popes Heloisa to Abélard.
Det lider intet tvifvel, att denna Popes heroid för närvarande
fått en alltför undanskjuten plats i engelsk litteraturhistoria. Un-
der sjuttonhundratalet och ända in på början af nästa sekel gällde
den för en af Englands bästa dikter. T. o. m. Joseph Warton,
som eljest så skarpt nagelfarit Popes diktning, har endast uttryck
af beundran för den. I själfva verket finnes ju också redan i denna
dikt en stor del af de romantiska element som man i allmänhet
brukar härleda från Young och Gray; den inrymmer i sin oklander-
liga klassiska form åtskilligt af den tårfyllda sensibilitet, som skulle
uppfattas som ny, då den framträdde i den borgerliga romanen
och i dramen. Dikten öfversattes och efterbildades på snart sagdt
alla språk. Heroiden blef modeformen för dagen för den ero-
tiska poesien och Abélard och Heloisa mönstergestalter för trogna
älskande. Till svenska öfversattes "Eloisas bref till Abélard"
af Rothman år 1679 och hade 8 år senare redan upplefvat fyra
upplagor. Betecknande är också att en recensent af Året 1783 i
Svenska Parnassen för år 1784 efter redogörelsen för Lauraepisoden
skrifver: "Herr Lidner bör gifva oss et Eloisas-Bref till Abélard,
icke en öfversättning, utan et originaL" Vi veta också af före-
talet till "Messias i Getsemane" att Lidner skrifvit eller planerat
"Abelards Begrafning af Eloisa" och i Lidners Nyare Arbeten
(1793) förekommer verkligen också ett stycke betitladt "Eloisas
Klagan vid Abelards Graf". Det tyckes vara en af utgifvaren
(Enbom) verkställd omskrifning på prosa af en fragmentarisk heroid
af Lidner. Man kan trots omskrifningen ännu skönja spår af intryck
från Pope.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
