Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 Martin Lamm
En tyvärr ej fullständigt bevarad egenhändig handskrift i privat
ägo, som jag välvilligt satts i tillfälle studera, innehåller dikten
i dess ursprungliga version. De afvikelser den företer från den
tryckta texten äro högst betydande, men i sina hufvuddrag före-
ligger redan här verket färdigt. Så godt som alla verser, som ingå
i det, återfinnas sålunda här, ehuru de fått en klarare och vackrare
arrangering i den definitiva reaktionen. Af intresse är att Lidner i
handskriften lägger mer vikt vid skildringen af de skräckinjagande
naturfenomen, som förebåda världens undergång. Man märker tyd-
ligt, att det är jordbäfningen i Messina, som gett honom stoffet.1
Detta är för öfrigt ej det enda, som förbinder "Yttersta Domen",
den tidigast begynta af Lidners stora religiösa dikter, med Spastara.
Det är tydligt att den just tillkommit för att godtgöra och för-
klara de hädiska utbrotten i Spastaras Död. Konflikten mellan
skaldens respekt för den gudomliga rättvisan och hans medkänsla
med den lidande mänskligheten finnes fortfarande. Han erkänner
i företalet, att i hans dikt förekomma meningar, "hvilka mera hän-
leda sig ifrån et, för människjors väl brinnande hjerta, än ifrån den
dyrkan jag är skyldig de oss uppenbarade Gudomliga sanningar".
Han söker lösa dilemmat genom att företrädesvis "föreställa män-
niskjo-slägtets Försonare i de hänryckande ögonblick, då han för-
låter den irrande, och öpnar för den dygdige Hedningen Sin famn".
Rent litterärt ansluter sig Yttersta Domen till den reli-
giösa diktning, som vid denna tid öfverallt i Europa idkades
af moderna känsloskalder af Lidners typ. Det är två olika
1 Ett par rader ge t. o. m. situationen ur Spastara: en flyende moder
med sitt barn i famnen. Ett annat ställe skildrar hur »de bleka nunnor»
med korset i hand knäfalla på en störtad mur:
Det altar krossas strax vid hvilkets fot de ligga.
De jämra sig och fly, ach! fly med Cains blick,
Då från Guds åsyn han i ödemarker gick.
Denna episod, utesluten i den tryckta texten, återklingar i en af de passager,
som tillagts i 1786 års upplaga af Spastara, där det säges att Spastara känner
sig öfvergifven af Gud och människor:
Och skrattar — spöklikt, vildt, med Cains hemska blick,
Då ur Guds åsyn han i Tigrens öknar gick.
Denna öfverensstämmelse bestyrker, att handskriften tillkommit före 1786 års
Spastaraupplaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
