Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidnerstudier 159
är en versifierad sentimental novell af samma art som den, som
utgör innehållet i Romeo-dikterna. Några detaljöfverensstämmelser
med Dante äro lika svåra att påvisa här som annorstädes i Yttersta
Domen. Dantes poetiska uttryckssätt var alltför aflägset från Lid-
ners, för att kunna locka honom till efterhärmning.
Vi ha tillsist att syssla med det inflytande från Ossian, som
af föregående forskare — säkerligen med rätta — antagits ha ägt
rum på Yttersta Domen. Det är ytterst svårt att direkt påvisa,
liksom öfverhufvud all stilistisk inverkan från Ossian är nästan
omöjlig att med bestämdhet skilja från inflytanden från Young och
Milton, detta beroende på att Macpherson ju genomgående efter
deras mönster moderniserat stilen i de gamla sångerna. För att
få mer klarhet i frågan tillåter jag mig att kasta en blick tillbaka
på Lidners föregående produktion. I hans tidigaste verk, Erik XIV
och Medea, kunna vi knappt visa några säkra inflytanden från Ossian —
om jag undantager de af Klopstock förmedlade krigsscenerna i
Medea. Det ställe i Erik XIV, där Sophia förkunnar sin älskade,
att hon efter sin död skall visa sig som skugga vid sin graf "vid
aftonstjernans sken" för att tillvinka honom förlåtelse, kan ju möj-
ligen, som Hasselqvist antager, återföras på Ossian, liksom det —
äfvenså af Hasselqvist påpekade — ställe i Medea där hjältinnan
säger till barnen (A. 3. s 5):
Kring denna strand min skugga sväfva vill.
Yid månens bleka sken emellan glesa lindar,
I skolen mig hvar midnatts tima se,
Där mina kyssar få i tysta västanvindar–––––
Men till dessa osäkra belägg inskränka sig också alla bevis
för att Lidner vid denna tid stått under inflytande af Ossian. Med
mer visshet kan man påstå, att han vid författandet af Året 1783 känt
och tagit intryck af Ossian. Så t. ex. i skildringen af en nunnas död:
Dess bröst i lugnets sköt för stormar är et haf.
Hon dör. — Så vårens flägt på klippan tynar af.
Den sista bilden är otvetydigt lånad från Dauras död i The
Songs of Selma. "Before morning appeared, her voice was week.
It died away, like the evening breeze among the gräss of the rocks."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
